Marodörerna på Hogwarts [SV]

Så bra, jag dör. Helt underbart.

Super! Dethär har jag alltid velat läsa om!! Helt underbart att du har skrivirt dethär. Du skriver verkligen så att man känner igen deras personligheter ifrån böckerna Du skriver så bra!

Åh tack tack tack vad ni är finfina!!! blir så glad!

Det är vi som ska tacka för en amazing ff

Tack tack tack!! Har skrivit över nästa del nu också, här kommer den!

Kap. 5 - Slughorn och Snorgärsen

Efter frukosten gick föreståndarna för de olika elevhemmen runt och delade ut åtets scheman. Remus granskade sitt noggrant under tystnad, medan Sirius redan vid första anblicken tjöt av förargelse. Efter en ogillande blick från professor McGonagall så sänkte han rösten och förklarade irriterat sin reaktion för sina vänner
"Dubbeltimme i trolldryckskonst. Med Slytherin. Med snorgärsen.", väste han. James kollade bort mot Slytherins bord och sökte med blicken tills han fick syn på Snape. Hans flottiga hår dolde det mesta av hans ansikte, men näsan stack ut genom gardinen. James flinade elakt. Sirius, som följt hans blick, såg på James och började flina han också. Remus såg oroligt på dem efter att ha sett vem de tittat på.
"Har du några filibusters kvar?", viskade Sirius och James nickade
"Nej. Lägg av nu!", väste Remus
"Vad?", frågade Sirius med ett ansikte som såg allt annat än oskyldigt ut.
"Jag vet vad ni tänker, och nej. Bara lägg ner. Det är för sjutton första dagen på terminen"
"Men kom igen nu Remus, det är ju bara snorgärsen!"
"Men jag tycket ändå...", fortsatte Remus men avbröts av att Sirius reste sig från bordet.
"Vi börjar om tio minuter, vi borde gå".
James och Peter reste sig snabbt och följdes snart av en ovillig Remus. Han skulle inte trotsa sina vänner den här gången heller, utan blunda som så många gånger innan.

*

Tio minuter senare stod de alla nere i källaren vid salen där lektionerna i trolldryckskonst hölls av professor Slughorn. Den lilla fyrverkeripjäsen brände lite mot James ben, men när han nuddade den med fingrarna var den sval. Professor Slughorn öppnade dörren prick klockan nio och eleverna började strömma in i rummet. De fyra vännerna såg hur Snape kom in i rummet, fullt engagerad i ett samtal med Lily. Det knöt sig i magen på James, han förstod inte alls hur någon så vidrig som snorgärsen lyckades stå henne så nära. Det eggade bara hans känsla av illvilja mot pojken. Lily log mot Snape och kramade hans arm innan de delade sig och satte sig vid bord med vänner från sina elevhem. Pojkarna valde bordet snett bakom Snape, och till James fördel, rakt bakom Lily.
"Ge mig filibustern", viskade Sirius så att bara James hörde och den lilla pjäsen bytte snabbt och omärkbart ägare.
"Idag", började professor Slughorn och log, "är er uppgift att brygga en av de trolldrycker jag har antecknat på tavlan, vilken väljer ni själva. De som håller standarden skall sedan vidare till sjukhusflygen för läkande syfte. Dessa kommer belönas. Seså, det är bara att börja"
Han satte sig tugnt ner och skickade då och då sneglande blickar mot bordet där Potter och Black satt och undrade ifall de skulle ställa till med något denna terminen också. Han hade haft trubbel med dem genom åren. Briljanta pojkar, det nekade han inte till, men trubbelmakare. Efter en ganska lugn och händelselös halvtimme slappnade han dock av och började gå runt bland borden och eleverna längst fram och drog sig längre och längre bort från bordet där de två pojkarna satt. De såg sin chans!
"Nu", väste James och Remus vände bort blicken. Sirius fick fyr på den lilla pjäsen och slängde den diskret i Snapes kittel när han höll på att rota med sina ingridienser.
"Ta skydd", flinade Sirius mot de andra tre och just då hördes en ljudlig smäll följt av Snapes förfärade skri. Slughorn rusade genast fram mot honom och städade undan trolldrycken med ett svep från sin stav. Snape verkade dock, till James och Sirius stora förtret, helt oskadd.
"Vem gjorde det här!?", vrålade Slughorn trots att han egentligen redan visste. Han svängde runt mot bordet där de fyra pojkarna satt och viftade med de förkolnade resterna av fyrverkeripjäsen framför dem.
"Hade ni något med det här att göra?"
"Men professorn!", utbrast Sirius förorättat, "Vi skulle aldrig få för oss att göra något sådant."
De flesta av Gryffindorarna i rummet fnissade. De visste att det definitivt var just något sådans som pojkarna gärna hittade på. Slughorn såg osäker ut. Han insåg att han inte hade några bevis och vände sig bort från dem med en suck. James och Sirius flinade mot varandra bakom ryggen på honom, men James flin blev till en grimas när han fick syn på uttrycket i Lilys ansikte.
"Ni kan gå. Vi avslutar lektionen här", hördes Slughorns röst och eleverna började genast samla ihop sina saker och skynda ut ut salen. De fyra vännerna var först.
"Det gick ju bra!", skrattade Sirius när de kommit en bit bort
"Vadå bra?", fräste Remus
"Men slappna av! Du måste erkänna att snorgärsens ansiktsuttryck var otroligt"
Remus drog ofrivilligt på munnen.
"Vad är det med dig James?", frågade Peter. James såg bekymrad ut.
"Lily. Hon vet."
"Säg någon som inte gissade sig till det", flinade Sirius
"Men fattar du inte? Det är just sånt här som får henne att avsky mig!"
"Korrekt!", hördes en kylig röst bakom dem, "Vad klyftig du kan vara ibland Potter"
James stelnade till och vågade knappt se sig om.
"Lily?"
Hon gick fram till dem med arga steg och James var glad att blickar inte kunde döda.
"Varför? Varför!? Var det nödvändigt?"
"Men Evans, det var ju bara snor.. öh. Snape.", svarade Sirius men det var väldigt fel sak att säga
"Ni vet mycket väl att han är min vän!", skrek hon,"Och ni borde inte göra så mot någon! Jag hade hoppats att ni skulle ha mognat lite under sommaren. Tydligen hoppades jag förgäves"
Hon gav James en blick som var så full av ilska och besvikelse att det kändes som om hans hjärta skulle brista, sedan stormade hon förbi dem och vidare bort genom korridoren. James såg förtvivlat efter henne. Till och med Sirius hade vett att hålla sig tyst och tillslut började de sakta att gå mot nästa lektion.

Så bra!
Du fångar verkligen karaktärernas personlighet!
(detta är helt klart min favorit ff )

Tack Tack Tack!!

Här kommer nästa del! Den är lite kort, men kommentera gärna vad ni tycker, så blir jag glad!



Kap. 6 - En träff och en stulen kyss

Trots incidenten under trolldryckskonsten gick de första veckorna av terminen förvånansvärt fort. Lily blängde på James och Sirius så ofta hon kunde. Pojkarna retades med varandra, skrattade, gjorde sina läxor om än motvilligt och allt föll in i de vanliga rutinerna som gällde på Hogwarts. Quidditchträningarna hade satt igång för James och under fullmånen hade Remus som vanligt tagit sig i väg till den spökande stugan i Hogsmeade. Och nu, en månad in på terminen var det dags för den första utflykten som skulle gå av stapeln den första oktober. Imorgon.
De fyra vännerna satt tillsammans med Sirius nya flickvän vid brasan i uppehållsrummet. Flickan var en av Lilys vänner, brunetten. Vendela. Lily syntes inte till, hon brukade hålla sig undan när Vendela och Sirius träffades. Vilket för tillfället var nästan jämt. James och Peter spelade kvällens tredje parit trollkarlsshack (James var obesegrad) och Remus satt som vanligt med näsan i en bok. Sirius och Vendela satt tätt omslingrade i ena hörnet av soffan, helt omedvetna om världen omkring dem. Just när James med ett nöjt flin utförde en order till sin kvarvarande springare som ledde till ytterligare en vinst för honom kom Sarah ner för trappan från flickornas sovsal. De korta lockarna studsade runt huvudet på henne som en gloria när hon gick fram mot sällskapet i soffan.
"Hej James!", sade hon glatt och log mot honom.
"Hej", svarade han och log mot henne. Han tänkte på vad Sirius sagt till honom föregående kväll:

"Sarah gillar dig James. Vendela säger att hon knappt pratar om annat"

"Jo.. hm, James?", med ens såg Sarah nervös ut, "Skulle jag kunna få prata med dig? Ensam?"
Han nickade och reste sig. Efter en snabb blick mot Sirius som mimade "Jag sade ju det" och flinade mot honom så gick han efter Sarah mot andra änden av uppehållsrummet. Hon såg nervöst på honom och han insåg att han tyckte att hon var söt. Inte på samma sätt som Lily, men söt.
"Joo... imorgon är det ju utflyktsdag. Hogsmeade. Och jag undrar.. ja, jag undrar väl ifall du hade velat gå dit med mig?", hon rodnade lätt men såg honom i ögonen när hon frågade. James tänkte på Lily. På att hon antagligen skulle be honom gå och dränka sig ifall han frågade henne. Och Sarah var ju trevlig. Och söt.
"Visst, det vore kul", svarade han därför och log mot henne. En träff kunde ju aldrig skada. Hon log strålande tillbaka mot honom och han lade för första gången märke till att hon hade en smilgrop i ena kinden.
"Vi kan väl ses i entréhallen imorgon då? Klockan elva?"
"Visst", sade han igen. Efter ytterligare ett strålande leende och ett glatt:
"Då ses vi imorgon!", reste hon sig snabbt på tå och lät sina läppar fjäderlätt att nudda hans kind, sedan flög hon tillbaka upp för trappan till flickornas sovsal med lockarna dansande kring huvudet. Han stod förstummad kvar. Hon hade lämnat efter sig en lätt doft av jasmin. Istället för att gå tillbaka till de andra gick han upp mot sovsalen och efter bara ett par minuter hördes steg utanför och Sirius och Peter kom in.
"Lyckades du slita dig från Vendela?", frågade James med ett flin.
"Ha ha", svarade Sirius uttråkat, "Hur gick det?"
"Vad?"
"Spela inte dum, vad sa hon?"
"Sarah?"
"Ja, din korkskalle!", Sirius såg irriterat på honom.
"Hon frågade om jag vill gå med henne till Hogsmeade imorgon"
"Och?"
"Och vadå? Vi ska ses i entréhallen"
"Yes! Jag visste det!", tjöt Sirius och log brett.
"Visste vad?", frågade Remus som just kom in i sovsalen han också.
"James har en träff imorgon!", gastade Sirius glatt, "Med Sarah!"
"Jaha, vad trevligt", svarade Remus frånvarande.
"Hur är det med dig, Remus?", Sirius såg undrande på honom.
"Bara fint. Det är fint", svarade han och gick in i badrummet. Sirius kollade på James som ryckte på axlarna. Pojkarna gjorde sig iordning och kröp ner i sina sängar. Peter, James och Sirius pratade och skrattade men från Remus hördes ingenting. Han hade dragit för sina förhängen och stirrade upp i taket. Han tänkte på brevet han fått hemifrån. Han tänkte på hur orolig han var över sin mamma. Men han visste inte hur han skulle dela med sig av sin oro utan att de andra skulle få reda på vad det är som händer hemma hos honom. Och han ville inte att de skulle veta.

SUPER!!! Meeeeeet nu!! Dethär är super!! Har ingen kritik alls!! En av dom bästa FF jag läst och bättre än många av dom bästa

Åh jösses, tack snälla snälla du

Så. Superduper. Bra. Jag. Dör.