Välkommen till en gratis, svensk Harry Potter-community

F5

En kittel full av kärlek (3:e generationen)

Forum > Fanfiction > En kittel full av kärlek (3:e generationen)

1 2 3 ... 90 91 92
Bevaka tråden
Användare Inlägg
Borttagen

Avatar

+1


Wihoo, vad bra!

2 feb, 2013 18:08

lily, luna
Elev

Avatar


HURRA!

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fi.picasion.com%2Fgl%2F76%2F2TY7.gif 

2 feb, 2013 18:50

johhana
Elev

Avatar

+2


Kapitel 2 - That feeling of being better than someone else.
Scorpius
Rose sitter med sin kind mot min axel och jag stryker henne över hennes arm. På bänken framför oss sitter Sarah och pratar med Albus. Min bästa väns ögon lyser av entusiasm. Jag skrattar lite för mig själv och Rose tittar frågande upp på mig med sina blåa ögon.
- Vad är det som är så roligt? frågar hon tyst.
Jag skakar på huvudet och kysser henne. Rose ler. Jag ler också. Vi har varit tillsammans i snart ett år. Men vi har alltid varit vänner. Jag kommer ihåg första gången jag såg henne. Det var på perrongen för fem år sedan. Hon stod där tillsammans med Albus och deras familjer. Sedan såg jag henne inte förrän sorteringshatten ropade upp hennes namn och placerade henne i Gryffindor. Och eftersom Albus placerades i Slytherin, precis som jag, och vi blev vänner så blev det helt naturligt att jag och Rose också blev vänner. Men sommaren efter fjärde årskurs hände det någonting. Jag slutade titta på Rose som en vän. Varje gång vi nuddade vid varandra så kände jag en varm känsla. Och jag var alltid så lycklig i hennes närhet. I slutet av höstterminen kysstes vi och sedan den dagen har vi varit tillsammans. Dörren öppnas och James kommer tillbaka från toaletten. Han sätter sig på andra sidan av Rose och jag kan se hur han håller en stadig blick på sin bror och min kusin.
- Vilket elevhem ska du börja i Sarah? frågar Rose.
- Jag vet faktiskt inte. Det känns lite konstigt att bli utplacerad. På Beauxbatons finns det inga elevhem utan bara helt vanliga årskurser, svarar Sarah.
- Beauxbatons. Är inte de blonda där? frågar James med ett retligt leende på läpparna.
- Det kanske var därför de sparkade ut mig, säger hon lika retligt.
James ser lite snopen ut. Min kusin är kaxigare än han väntade sig.
- Kan du inte visa lite magi? undrar Albus.
Sarah plockar fram sin trollstav.
- Argent papillon, säger hon.
Silvriga fjärilar flyger ur hennes stav och fyller rummet. Rose sträcker ut handen och en av fjärilarna landar på hennes finger. Men helt plötsligt exploderar alla fjärilar och blir till glitter. Glittret faller ner som ett regn i kupén men när det nuddar golvet försvinner det.
- Inte dåligt, säger James. Men om du kommer i Gryffindor så ska jag lära dig riktig magi.
Jag skrattar högt.
- Jag har en känsla av att Sarah kan mer magi än dig James. Med tanke på att du inte studerar på helgerna så kan du inte ha lärt dig så mycket genom åren, säger jag.
- Jag studerar visst. Men jag föredrar att studera människans anatomi framför trollkarlshistoria, säger James och blinkar med ena ögat.
- Usch! Du är så snuskig James, säger Rose och sparkar sin kusin på benet.
Man ser att han får ont men är för macho för att erkänna det. Men Rose gjorde rätt som sparkad honom. James har en tendens att bli lite för mycket. Jag ger Rose en kyss som belöning.

Albus
När jag fick syn på Sarah trodde jag att jag skulle svimma. Jag har sett flera bilder på henne hemma hos Scorpius och tyckt att hon var det vackraste jag sett. Men att bilderna inte gjorde henne rättvisa, det kunde jag aldrig ha gissat.
- Jag har varit vän med Scorpius sedan vi var elva och tillbringat flera dagar på sommarlov hos honom. Det är konstigt att vi inte har träffats tidigare, säger jag.
- Det är inte så konstigt egentligen. Mamma trivdes bäst i Frankrike, så Scorpius och hans familj fick oftast komma till oss, säger hon.
Jag nickar. Vad ska jag säga nu?
- Har du alltid varit kompis med Rose och James? frågar Sarah.
- James är min storebror och Rose är vår kusin, berättar jag.
Hennes blick flackar mellan mig och Rose.
- Ni är inte så lika, säger hon eftertänksamt.
Jag skrattar.
- Det förstår bättre när du får träffa resten av våra kusiner, säger jag.
- Hur många är ni? frågar Sarah nyfiket.
- 12 stycken. Victorie, den äldsta är över 20 år och Hugo, Roses lillebror, och min lillasyster Lily, är de yngsta. De är 14 år, säger jag.
Hon ser lite chockad ut. Men det brukar de flesta bli när de får höra om vår stora familj. Och om morbror Charlie någon gång kommer tillskott så blir vi ännu fler. Men det lär nog aldrig hända. Han brukar säga att han gärna skulle skaffa barn, om de hade fjäll och sprutade eld. Vi har det nog bra ändå. Söndagsmiddagarna hos mormor och morfar brukar bli tillräckligt trånga ändå. Tåget saktar in och stannar vid tågperrongen i Hogsmeade. Det blir snabbt full rörelse i korridorerna. Likaså ute på tågperrongen. Någonstans bland alla skratt och röster kan man höra ljudet av Hagrid som ropar efter första års eleverna. Sarah krokar fast sin arm i min.
- Jag vill inte gå vilse, förklarar hon när hon ser min förvånade min.
Jag nickar nonchalant men inners inne skriker jag av lycka. Om James nu kunde titta hit och se att den snygga, nya tjejen klänger på mig istället för honom. Vi börjar gå mot vagnarna, som ska drar oss till Hogwarts. Jag märker att alla tittar på oss. Eller ja, på Sarah i alla fall. Men det räcker för mig. James har redan hittat en vagn åt oss. När han får se att Sarah och jag håller armkrok höjer han sina ögonbryn för ett par sekunder. Jag ler stolt och hjälper Sarah upp i vagnen. Efter oss kommer Scorpius och Rose. När alla sitter i vagnen rör vi på oss. Sarah vrider på huvudet.
- De är fina, säger hon.
Jag vrider på huvudet och letar efter det hon pratar om men jag ser bara vagnen framför oss.
- Testralerna. De som drar vagnen, säger hon. Bara de som sett någon dö kan se dem.
Det förklarar saken. Jag har aldrig sett någon dö. Om man inte räknar med på film men jag antar att det inte är riktigt samma sak.
- Vem har du sett dö? frågar jag tyst.
Men Sarah verkar inte lyssna. Hon har helt plötsligt fått något ledset över sig. Jag tittar neråt och får se att hennes ena hand ligger bara ett par centimeter från min. Sakta låter jag min hand glida i sidled och lägga sig på sin. Sarah tittar generat på mig men flätar samman våra händer. Det här känns så himla bra.

hoppas ni gillar!

läs gärna min ff https://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=43935

2 feb, 2013 19:52

Detta inlägg ändrades senast 2013-03- 3 kl. 19:41
Antal ändringar: 3

chokladgrodan:D
Elev

Avatar


såklart att vi tycker om den, den är ju superbra!

*blink* Heeej...Jag antar att jag borde skriva nått här men tyvärr äger jag ingen fantasi. Så att'e...

2 feb, 2013 19:59

Borttagen

Avatar


Bra

2 feb, 2013 20:00

lily, luna
Elev

Avatar


Superbra!

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fi.picasion.com%2Fgl%2F76%2F2TY7.gif 

2 feb, 2013 21:55

johhana
Elev

Avatar


Kapitel 3- From now on, everything is about her
Rose
Ifrån min plats vid Gryffindorbordet märker jag hur alla tittar på Sarah. Killar som tjejer. Alla tittar. Och jag menar vem skulle inte titta? Hon är vacker. Korpsvart hår som är uppsatt i en tofs. Ett blekt ansikte med höga kindben och glittrande blå ögon. Det är tur att Scorpius och hon är kusiner, för annars skulle jag känna mig hotad av henne. Sarah sitter på en stol vid slutet av lärarbordet. Väntar på att få höra sitt namn.
-Vem är den nya? frågar någon omkring mig.
- Ingen idé att försöka med henne. Jag såg att hon kom hand i hand med Albus Potter, svarar någon annan.
- Självklart. De snygga hamnar alltid hos en Potter, fnyser den första.
Jag fnissar för mig själv och tittar bort mot Slytherin. Allas uppmärksamhet är vänd mot sorteringen. Men Albus verkar bara ha ögon för Sarah. Han har redan fallit pladask för henne. Trots att de bara känt varandra i ett par timmar. Bredvid Albus sitter Scorpius. Han möter min blick och ler. Jag ler brett tillbaka. Gud vad jag älskar den där killen. Har alltid gjort och kommer alltid att göra. Jag vill bara kasta mig över alla bord och kyssa honom. Men det får vänta. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Men just nu känner jag att lite mat skulle sitta fint. Jag har ärvt min mammas hjärna men min pappas mage. Hellre det än tvärt om.
- Vad tänker du på Rose? frågar Lily som sitter bredvid mig.
- Jag är hungrig. Glömde bort att äta under tågresan, svarar jag.
Hon får något retligt över sig. En sådan där retlighet som bara hon och hennes bröder kan få.
- Ja, jag antar att det blir så om man är instängd i en kupé med sin kille, säger Lily.
Jag drar efter andan.
- Lily Luna Potter, vad är det jag hör? Jag ska verkligen prata med dina föräldrar om att det vore bäst för dig att du umgås mindre med dina bröder, säger jag och skrattar.
Hon rycker på axlarna.
- Äsch, de kan inte ta åt sig hela äran. Jag har åtta andra att skylla på. Dig inkluderat, säger Lily.
Jag rodnar.
- Jag antar att vi alla borde umgås mindre med bröderna Potter, säger jag.
- Jag vet någon som inte lär göra det, säger Lily och nickar mot Sarah.
Jag rynkar på pannan.
- Vad pratar du om? undrar jag.
Min två år yngre kusin tittar trött på mig. Hon suckar och slår handen för pannan.
- Har du inte märkt att varken Albus eller James har släppt Sarah med blicken? Dessutom såg jag hur svartsjuk James såg ut att vara när Sarah och Albus gick armkrok, säger Lily.
Jag lutar mig fram och tittar ner mot andra änden av bordet, där James sitter.Följer hans blick. Och mycket riktigt så tittar han på Sarah.
- Äsch, du känner väl dina bröder. Albus är alldeles för blyg för att prata med tjejer. Dessutom har han fullt upp med quidditch. James åt andra sidan, han kommer ha hittat en ny tjej till i morgon. Det är inget att oroa sig över, säger jag.
Men Lily ser inte helt övertygad ut.

Sarah
- Gretchen Foster... Ravenclaw!
- Walter Fletcher... Hufflepuff!
- Sarah Greengrass.
Det är mitt namn. Jag ställer mig upp och går med nervös ben fram till pallen och sätter mig. Alla i stora salen tittar på mig. På mig. Det här känns lite dumt. Att vara sexton år och bli placerad tillsammans med elvaåringar. Men måste man så måste man.
- Hm, du är en smart tjej. Har en god framtid framför dig. Men jag vet inte om du skulle känna dig hemma bland läshuvuden. Du söker efter trygghet och värme. Därför blir det... Gryffindor! säger Sorteringshatten och Professor McGonagall lyfter den från mitt huvud.
Hela salen jublar men mest och högst jublar mitt nya elevhem. Jag lämnar pallen och går ner för att sätta mig vid bordet.
- Är det ledigt här? frågar jag James.
- Vad tänker du göra om jag säger nej? Låta mig bli anfallen av silvriga glitterfjärilar? frågar han sådär retligt.
- Jag tror att vi fick en dålig start du och jag. Sarah Greengrass, de nya och kaxiga tjejen, säger jag och räcker fram min hand.
- James Potter, oerhört snygg kille med bra självförtroende, säger han och skakar min hand.
Jag skrattar och vi sätter oss ner. Allas fokusering ligger på sorteringen men jag märker också hur ett par blickar tittar på mig. Vem klandrar dem? Jag skulle också titta på den nya. Jag märker att Albus tittar på mig och jag vinkar. Han vinkar tillbaka och ler. Efter en stund är sorteringen klar och helt plötsligt är borden dukade med mat.
- Så, vad har du för plan? frågar James och häller upp lite pumpajuice i mitt glas.
- Varför ska jag ha en plan? undrar jag frågande och lägger upp kyckling på min tallrik.
- En plan över hur du ska se till så att alla på hela skolan vet vem du är, säger han som om det vore självklart.
Jag rycker på axlarna.
- Vad är din plan?
- Min plan? Att vara skolans snyggaste kille, svarar James och blinkar med ögat.
Jag skrattar och tittar bort mot Slytherin. Om jag fick välja så är han nog skolans näst snyggaste kille. James följer min blick och misstolkar mina tankar.
- Om du undrar vad Albus har för plan så är det att vara en jävel på quidditch. Han andas och lever quidditch. Har knappt tid för något annat, berättar han.
- Precis som om du läste mina tankar, säger jag och låter honom tro att han gissade rätt.
- Nå, vad är din plan nu då? frågar James och påminner om ett barn som väntar på tomten.
Jag tänker efter och tittar mig omkring. Flera huvuden är vrida mot mig och jag tittar ner i tallriken.
- Jag tror inte att jag behöver någon plan. Alla verkar redan veta vem jag är, säger jag.
James tittar sig omkring.
- Huh, jag antar att du har rätt, säger han och låter faktisk lite avundsjuk.
Jag ler för mig själv och stoppar gaffeln i maten.

hoppas ni gillar!

läs gärna min ff https://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=43935

3 feb, 2013 12:37

Detta inlägg ändrades senast 2013-03- 3 kl. 19:44
Antal ändringar: 1

Borttagen

Avatar


om vi gillar

3 feb, 2013 12:42

chokladgrodan:D
Elev

Avatar


apsolut vi gillar!supermegabra!

*blink* Heeej...Jag antar att jag borde skriva nått här men tyvärr äger jag ingen fantasi. Så att'e...

3 feb, 2013 13:01

lily, luna
Elev

Avatar


superdupermegaawsome!

https://www.mugglarportalen.se/images/proxy.php?q=http%3A%2F%2Fi.picasion.com%2Fgl%2F76%2F2TY7.gif 

3 feb, 2013 14:16

1 2 3 ... 90 91 92

Bevaka tråden

Forum > Fanfiction > En kittel full av kärlek (3:e generationen)

Du får inte svara på den här tråden.