Life - Lupple & Medi PRS

Hon hade ställt fram chokladen till dem och satt och pratade emmelan varandra och såg upp när hon kom in. Ethan kved sakta och försökte dra sig bort.
"Mi inte än. Jag är för sjuk." Viskade han och såg upp på hene.
"Du får slå mig i kortspel om du vill.
Olivia såg upp på henne och skakade på huvudet.
"Kan försöka. jag är som sagt ny." Hon reste sig och gick fram till dörren. Hon öppnade den och skrek.
"Gabrieel kom hit!" Som han vore en hund.
"Så?"

Hon såg på honom med sorgsen blick. "Jag ville bara se en sak. "Försäkrade hon och tvingade fram ett leende. Hon såg sedan på Olivia. "Försöka är bra. "Log hon, men hon hade sammanbitna käkar. Hennes skrik fick Mi att hoppa till. Hon tittade på henne med förskräckt blick. "Det borde fungera. " Fortsatte hon och tvingade fram ett skratt, men hennes oro och ilska upptog det mesta. Någon hade försökt att ta Ethan ifrån henne och det var förräderi.

Gabriel låg vid sin grotta och halvsov men vaknade till samma stund som skriket nådde hans öron. Han var uppe på fyra ben och började att springa. Sammy och två till var snabbt tät bakom honom. Han var snart framme vid huset, hade skiftat form och drog på sig tröjan samtidigt som han gick in i huset. "Olivia. "Log han och tänkte säga betydligt mer saker men blev avbruten av Mistril som var framme vid honom och greppade tag om hans arm och drog ut honom från stugan. "Jag vill be om en stor tjänst. "Började hon och släppte taget om honom och hans livvakter tittade ilsket på henne och cirklade honom. " Jag betalar vad du än vill om du ger beskydd. " Fortsatte hon oroligt. "Beskydda Ethan, han kan stanna här men i värsta fall kan du ta med honom till er. Inget annat rike, mark är ett ställe för en vanlig människa. " Fortsatte hon i en mer orolig ton.

Gabriel studerade henne länge och sedan huset. "Varför kan inte du beskydda honom?" Frågade han och hon svalde. "För jag kommer inte vara här, jag måste ta itu med vissa problem hemma. "Förklarade hon och Gabriel nickade. "Okej, jag hjälper dig så länge det inte utsätter min flock för fara. " Sa han och de skakade hand och hon gick in igen i stugan och satte sig. "De blodpiller du pratade om Olivia, jag tar några nu tack. " Viskade hon och satte upp håret i en hård knut.

Gabriel kom in i stugan någon minut senare och log mot Olivia. " Nästa gång så räcker det med att du ringer mig." Log han mjukt.

Ethan såg oroad ut när hon vaknade sådär.
"Mi ska du ämna mi?" Han såg sorgset på henne men nickade.
"Jag vet att det är för stunden men det är taskigt ändå" Han drack av chokladen och såg på Gabriel.
Olivia nickade och tog fram en burk och log.
"Hämtade dem nyss. Du kan få hur många du vill." Hon såg sen mot Gabriel.
Jag vet inte ditt nummer." Hon flinade innan hon suckade.
"Har mormor den fasta telefonen kvar?"

Hon såg på honom, med en beslutsam blick- min, inte det vanliga- lätta jaget utan något helt annat. Trots att det var oerhört svårt när det var Ethan hon tittade på. "Jag måste, du är sjuk för att någon inte förstår konceptet om vad som är mitt. " Svarade hon irriterat, men det var ju inte honom hon var irriterad på. Hon tog emot burken och log mot Olivia. "Tack. " Sa hon och reste sig upp och fyllde en tillbringare med vatten. "Ethan stannar här, tills jag är tillbaka. "Viskade hon mot henne, men det var en sån där beslutsam ton. Hon fiskade upp glaset i handen och gick mot Ethan. "Lyssna på Gabriel." Bad hon och pussade honom lätt på kinden innan hon gick vidare in i stugan- ned för trapporna mot de mörkaste rummen och satte sig där för att dricka.

Gabriel flinade brett och såg på henne. "Du kan få det, att bli kallad på som en hund det är.. telefon är bättre. "Log han och ryckte på axlarna. "Jag antar det, det är ju det skattjakten imorgon ska gå ut på." Log han och satte sig ned vid bordet.

"Jag vet. Men jag vet inte vem som bet mig. Jag var drogad tror jag." Han log occh smekte hennes kind.
"Tack Mi." Viskade han och såg sen på Olivia.
Hon flickade.
"Den brukade vara i hallen men ha inte sett den." Hon såg sedan på Gabriel.
"Jag har ett badkar ifall du vill bada."

Gabriel studerade Ethan en stund, det var alltså skyddsobjektet men tittade snart mot Olivia och nickade. " Vi har massor att göra imorgon, med andra ord. " Flinade han och såg på henne. "Eftersom Ethan ska vara här, så ska vi vara här. Roligt för dig, med sällskap. " Poängterade han, han själv var oerhört glad över detta. Sammy vandrade omkring i rummet tills han satte sig bredvid Gabriel med en varnande blick, men sa inget och Gabriel brydde sig inte alls om detta. Att ha en så mäktig vampyr i ens skuld var otroligt bra för framtiden. "Jag tycker vi ska spela kort eller något. " Log Gabriel och studerade klockan en stund. De skulle nog hinna med ett kortspel.

Hon flinade och skakade på huvudet.
"Åh kortspel? Du fuskar ju om jag minns rätt." Hon log retsamt och hittade en kortlek med lite letande. Hon slog sig ner och såg på Ethan.
"Mår du ra?" Han hajade till och nickade.
"Ja då. Jag mår utmärkt." Han log trött och kliade sig på nacken.

Gabriel såg på henne med ett höjt ögonbryn och skrattade. "Men nu hittar du på igen, jag har väl aldrig fuskat. " Flinade han brett. Sammy boxade till honom på armen. "Ta finns i sjön." Föreslog han och studerade kortleken med intresserad blick.

"Och jag heter Fis i förnamn" Hon flinade och delade ut kort och lade rästen i en hög på bordet.
"Så Sammy du får börja." Hon sträckte på sig.

Efter ungefär en omgång så hördes steg över golvet och Mi gick fram till Ethan och kramade om honom. Hon verkade farligare och Gabriel var säker på att han inte skulle vilja möta henne i en strid. Håret var i en hård knut, till och med kläderna verkade annorlunda. "Jag älskar dig. "Viskade hon till Ethan, pussade hans kind och släppte sedan taget och försvann ut genom dörren. Ut i natten.

Gabriel studerade det hela och hennes avsked men fokuserade sedan på de nya korten han fått med ett snett leende. "Jag antar att vi kanske borde sova." Sa han som förslag och såg runt på dem som satt vid bordet.