-" tu vivas et mortuus est hic?" -"[är du död där eller levande här]?"

Jättebra!

jättebra

Super bra, det var fantastiskt!!!!

Var du tvungen att lägga en cliffhanger?

Älskar Moody som låtsades leka lärare och Harry som var så arg och kall!

Kul att du skrivit ett kapitel och du har fått min dag bättre med ett kapitel

Jättebra!!!!!!!!

ja! älskar det! ♥

Ja sa ju att det inte skulle ta så lång tid som det tig förra gången XD det var några kapitel sen vi fick höra från paret Potter...



Kap. 15
~Lily och James~
Ännu en gång blev allt svart då de drog någonting över huvudet på dem. Men de märkte de knappt deras tankar var bara på att få träffa deras son..-.
De kunde känna hur de släpades längre bort men deras tankar var på Harry, deras underbara, fantastiska son. Skulle de få träffa han nu? Och, kanske hans kompisar!! James och Lily lovade sig själva att tacka hans vänner på bästa tänkbara sätt för att vara där för honom. De kände hur händerna som släpat dem dit de nu befann sig lämnade dem och avlägsnande steg hördes i korridoren de var i. Personen gick mumlandes ifrån dem. Sedan kom samma raska steg tillbaka till dem och de kunde nu urskilja en del ord om vad han, som det lät på rösten måste det va en man så mörk och djup som den var, sa, gång på gång.
"Ett ställe... Gömma dem... lång korridor.." sedan vände han på klacken och och vände tillbaka, mumlandes på samma ord. Han upprepade samma process så han hade gått fram och tillbaka tre gånger samtidigt som muttrade för sig själv. Det var i alla fall vad Lily och James trodde skedde. De kunde inte se att han hela tiden hade blicken fäst på väggen framför honom samtidigt som han pratade. Efter han gått den tredje rundan uppenbarade sig en dörr på den tidigare kala väggen.
Han grep med ett skadeglatt flin ryckte han tag i den becksvarta knytet som Lily och James befann sig i.
När han kom in stängde han dörren noga efter sig och blickade sedan ut över vad vid-behov-rummet eller kommer-och-går-rummet, erbjudit honom. Det var inte likt ett rum utan var med massa gångar som gick åt alla håll och såg ut att befinna sig i en grotta. Mannen gick med säcken släpandes efter sig in i en av gångarna. Det var kallt, rått och fuktigt och väggarna såg ut som om dem skulle kunna rasa in vilket ögonblick som helst. Marken - som i vanliga fall brukar vara golv vid de flesta ändringarna efter besökarens behov och önskan - var skrovlig och stenig. Gången delade på sig och mannen svängde åt höger utan minsta antydan till tvekan. Han kom kort därefter in i en återvändsgränd i form av ett rum utan fönster. Några andra dödsätare stod och väntade på dem.
Lily och James kände hur de lyftes upp och blev nerslängda i ett hörn av rummet. Lily fick i fallet mot hörnet ett så hårt slag av stenväggen att hon sakta försvann bort.

Bra!

Superbra

TARTYAWAZHANG!