Life - Lupple & Medi PRS

"Det är det Yurs magi gör. Det är doften innerst inne man fastnar för. Sedan själen och sedan hur man ser ut." Han log och nickade.

Han nickade leendes. " Jag förstår det. " Log han. " Hur är det hos er då? Lugnt?" Log han medan han körde vidare.

"Det är med bra oss. Jag ska inte klaga." sa hon och suckade.

Han såg på honom och log snett. " Så varför sucken?" Sa han oroligt. " Jag förstår att jag inte kanske får veta något särskilt om era angelägenheter. Men om ert hem rasar vill jag gärna ha förvaring." Flinade han.

Han såg på honom.
"Lägenheter? Vad pratar du om?" sa han och lade huvudet på sned.
Han hade krympit en del, så han var i samma storlekshöjd som Lathan.

Han log snett. " Era angelägenheter, ja det ni alltså gör om dagarna, nätterna. " Flinade han.

"Oh du menar så. Lägenheter är nog fel namn... Se det som ett rum bara." Sa han och såg på honom.

(nej jag menar ordet angelägenheter xd alltså deras handlingar/sysslor/arbete)

Lathan nickade sakta. " Så om det hem rasar kommer ni berätta det?" Log han snett.

(Min dyslexihjärna går bananas xD Woops)

"Vad vill du veta? Jag kan endast berätta om mina. Yur får bara tala om sina."

(hahah det är okej! )

Lathan såg intresserat på honom. " Men ni vet om varandras?" Undrade han nyfiket och svängde ytterligare en gång. "Vet inte exakt vad jag undrar. Men vad exakt gör du?" Frågade han ärligt.