Life - Lupple & Medi PRS

"Är det så illa?" Sa hon och suckade.

William kom u med sin svans i munnen fast han gick i circlar.
"Åh herregud. Kan de inte bli människor alls?"

Mel skrattade lågt. " Det är månen. Hon ger oss stryka och för oss att bete oss som bebisar. Hon ger och tar." Log hon och tog upp en pinne och kastade den mot byn och Gabriel ylade glatt och rusade iväg efter den. Mel log. " Jo de borde kunna men de vill inte. Alltså det är som att vara full. Det är roligt och vargen får styra lite. Vissa anser att det gör dig starkare i slutändan. " Log hon och öppnade dörren åt Olivia.

Hon gick in och slog sig ner vid köksbordet.
"Då förstår jag. Men jag menar att Lathan kommer ju och William ska åka med va jag förstår? Han kan inte vara varg i bilen?"

Mel nickade sakta. " Vilken tid kommer Lathan?'" frågade hon lugnt.

Hon log och gäspade stort.
"Vet inte men inte såhär tidigt. Kanske 8 eller så?"

" Då är nog Gabriel tillbaka i alla fall så då får han tillbaka resten. " Log hon.

"Jag hoppas det. Jag sover lite. Han gjorde mig trött igen." Hon gick upp och lade sig.

Olivia stängde dörren efter henne och greppade tag om William nackhår och drog honom med sig mot byn.

William gnällde och fräste. Va hade han gjort? Gnällande följde han med.

"Du får leka här borta." Sa hon och nickade mot byn där det var rätt många vargar som hade svarat på deras ylande igår.