Everything has change [SV]
Forum > Fanfiction > Everything has change [SV]
Användare | Inlägg |
---|---|
Lolly!!
Elev |
Skrivet av Hinny: Skrivet av Lolly!!: Hinny! Vad får du all insperation ifrån du skulle bli en himla grym författare!! Your fanfiction: Best!! Det bara kommer när jag sätter mig och skriver! Tack!! Wow så är det inte för mig... Jag vet nt vad jag ska skriva här sååå, hejdå gissar jag? hahah xD 11 mar, 2015 17:58 |
Borttagen
|
Så bra!
12 mar, 2015 14:13 |
Hinny
Elev |
Först och främst vill jag säga förlåt. För dålig uppdatering. Sedan vill jag säga förlåt igen. För att jag ändrar kapitel sjutton igen. Det svartmarkerade har Hedwig Potter skrivit.
På tal om Hedwig Potter, hon är den som ger mig massor av ideer. Hon skriver inte så mycket, men hon läser alla kapitel som jag har skrivit och talar ärligt om vad jag skall ändra. Utan henne skulle denna ff inte vara vad den är. Förlåt. Kapitel sjutton Ginnys perspektiv Lektionerna skulle börja imorgon. Hon skulle ha nästan samma schema som Harry. Det visste hon, eftersom hon just nu satt framför brasan i Gryffindors sällskapsrum med denne och båda deras scheman. - Ska du ha spådomskonst i år? frågade Harry. Ginny tittade på sitt överfulla schema, och fann att hon inte skulle det. - Tyvärr inte, sade hon med ett flin. Ginny lutade sitt huvud mot Harrys axel. Han kramade om henne. De satt så länge. Ända tills Ron och Hermione kom. Ginny gjorde en ansats till att flytta sig ifrån Harry. De hade ju faktiskt inte berättat för Ron och Hermione än. Harry höll i hennes axel lätt. Ginny tog tag i handen och höll den i sin. Rons öron Intog en röd nyans när han såg deras sammanlänkade händer. Harry tog till orda först. - Var har ni varit? Orden var menade att låta kyliga, men de kom ut som om Harry hade frågat när de började nästa lektion. - Hogsmeade. Har ni varit här hela tiden? - Ja, sade Harry kort. Hermione och Ron slog sig ner på samma soffa som Ginny och Harry. Ron såg ut att vilja ifrågasätta Harrys grepp om Ginnys hand, men Hermione avbröt honom. - Längtar inte ni också tills imorgon? Då ska vi äntligen börja vårt sjunde år på riktigt! Hermione vred på huvudet åt Rons håll så att hästsvansen svängde lite. - Ganska mycket, det kommer att bli ruskigt mycket läxor! - Ja, det har jag också hört. Någon sade något om tio läxor om dagen! Hermione och Ron lyssnade inte. Faktum är att de satt och kysstes mitt framför näsan på Harry och Ginny. Harry flinade brett mot Ron när han rätade på sig. Ron log generat tillbaka. Sedan lutade Ginny sitt huvud mot hans axel igen, och Harry blev plötsligt medveten om det djupa hacket i hennes kind. - Ginny? - Ja? svarade Ginny medans hon lekte med en svart slinga av Harrys rufsiga hår som hade lagt sig tillrätta på hennes axel. - Ska du inte gå till sjukhusflygeln? Jag kan följa med dig, svarade Harry med mjuk röst. - Okej, ska vi gå nu? - Ja, innan madame Pomfrey går och lägger sig. De hann inte ens ställa sig upp igen innan porträttet svängde upp, och Dean kom in. Harry lade en arm över Ginnys axlar och spände käkarna. Hur mycket hade Ginny fått lida för Dean? Deans perspektiv Dean vaknade, och märkte att han låg på golvet. Han såg att dörren stängdes, men han kunde nätt och jämt se att det var Harry som stängde dörren. Varför han gjorde det visste han inte. Han kom ihåg att Ginny hade fallit till golvet och sedan kom han inte ihåg mer. Han ställde sig upp och borstade av sig smuts som hade fastnat när han ramlade. Han började gå till sällskaosrummet. Dean kom in och såg Ginny sitta lutad mot Harrys axel i soffan. Dean lade märke till att alla tittade på dem när han kom in. Blickarna tittade undrande på honom och han var själv förvånad över att se Harry och Ginny. - Här sitter ni och myser, började Dean. - Faktiskt, började Harry, så har jag rätt att hålla om min flickvän. - Du menar väl min flickvän? sade Dean med extra betoning på ordet min. - Om jag inte tar fel, så är du orsaken till det här! sade Harry högt, med djup ilska i rösten, och pekade på Ginnys kind, där ett djupt sår visade sig. Utan att veta det, hade han ställt sig upp. - Tycker du att det är så man behandlar en flickvän? - Det har inte du med att göra, sade Dean, med ihopbitna käkar. - Du var inte beredd att offra ditt rykte för ert förhållande! - Som om du skulle offra så mycket som ett riskorn för henne! - Jag skulle offra mitt liv för henne! Mer, om jag kunde! Dean såg ut att vilja fräsa något oförskämt till Harry, men Ginny tog Harrys arm och klampade ut ur rummet med honom. När hon närmade sig Dean stannade hon. - Du pratar om mig som om jag vore en sak, sade hon med avsky i rösten och spottade på honom. Sedan fortsatte hon att gå, med Harry i sin arm, och inte en enda blick bakåt. Kapitel arton Harrys perspektiv Ilskan lade sig ganska snabbt, eftersom Ginny var skadad. De hade bryskt stegat ut ur det stora sällskspsrummet, där alla hade stirrat på dem, och ut i korridoren. De var på väg till sjukhusflygeln. Klockan var åtta på kvällen, så de hoppades att madame Pomfrey inte hade gått och lagt sig. Harry lyfte sin hand och öppnade den stora porten till Hogwarts sjukhusflygel. Madame Pomfrey höll på att bädda i en av de bekväma sängarna. Harry harklade sig ljudligt. Hon vände på huvudet åt deras håll. - Miss Weasley! Vad har hänt med din kind! - Duell, sade Ginny dämpat. Madame Pomfrey fnös ogillande medan hon gjorde något med sin trollstav. Det såg inte ut att hända något. - Ditt sår kommer att läka på några minuter. Vill du stanna här och vänta på att det ska läka eller vill du gå tillbaka till ditt sällskapsrum? - Jag föredrar att gå tillbaka, sade Ginny. Harry visste hur hon menade. Någon gång måste de gå tillbaka, och möta allas blickar igen. Så illa kunde det väl inte vara, tänkte Harry för att lugna sig själv. Efter tre minuter var Ginnys sår nästan helt borta. De var framme vid porträttet. - Plommonsylt, mumlande Ginny, och porträttet svängde upp. Det var inte många kvar i sällskspsrummet längre. De flesta hade gått och lagt sig. Ginny och Harry beslöt att gå och lägga sig tidigt för att orka med morgondagen. De kysstes innan de skiljdes åt. Harry kunde fortfarande inte fatta att Ginny äntligen var hans igen. 17 mar, 2015 18:10 |
Borttagen
|
Jätte bra!
17 mar, 2015 18:38 |
Hanna Alice Lilly Potter
Elev |
17 mar, 2015 18:39 |
Hinny
Elev |
Kapitel arton
Harrys perspektiv Ilskan lade sig ganska snabbt, eftersom Ginny var skadad. De hade bryskt stegat ut ur det stora sällskspsrummet, där alla hade stirrat på dem, och ut i korridoren. De var på väg till sjukhusflygeln. Klockan var åtta på kvällen, så de hoppades att madame Pomfrey inte hade gått och lagt sig. Harry lyfte sin hand och öppnade den stora porten till Hogwarts sjukhusflygel. Madame Pomfrey höll på att bädda i en av de bekväma sängarna. Harry harklade sig ljudligt. Hon vände på huvudet åt deras håll. - Miss Weasley! Vad har hänt med din kind! - Duell, sade Ginny dämpat. Madame Pomfrey fnös ogillande medan hon gjorde något med sin trollstav. Det såg inte ut att hända något. - Ditt sår kommer att läka på några minuter. Vill du stanna här och vänta på att det ska läka eller vill du gå tillbaka till ditt sällskapsrum? - Jag föredrar att gå tillbaka, sade Ginny. Harry visste hur hon menade. Någon gång måste de gå tillbaka, och möta allas blickar igen. Så illa kunde det väl inte vara, tänkte Harry för att lugna sig själv. Efter tre minuter var Ginnys sår nästan helt borta. De var framme vid porträttet. - Plommonsylt, mumlande Ginny, och porträttet svängde upp. Det var inte många kvar i sällskspsrummet längre. De flesta hade gått och lagt sig. Ginny och Harry beslöt att gå och lägga sig tidigt för att orka med morgondagen. De kysstes innan de skiljdes åt. Harry kunde fortfarande inte fatta att Ginny äntligen var hans igen. Här är arton! 17 mar, 2015 19:04 |
Borttagen
|
Såå braa!!
17 mar, 2015 19:05 |
Hinny
Elev |
17 mar, 2015 19:06 |
Borttagen
|
BRA!
17 mar, 2015 19:10 |
Borttagen
|
Bra!!!!
17 mar, 2015 19:23 |
Du får inte svara på den här tråden.