Kaos med tidvändare!

Men stressa inte!

Kapitel 14
Hermione

Hermione, Ron, Neville och Harry gjorde sin väg ner för trapporna till killarnas sovsalar i gryffindor. De behövde en ny plan. Harrys onsynlighetsmantel var inte Harrys längre och utan den skulel det bli svårt att bryta sig in Snigelhorns kontor. Mycket svårt, nära omöjligt. Hermione sneglade bort mot Harry som såg ut att bråka med sig själv. Hon förstod honom att stjäla från isna egna föräldrar var svårt. Men hur skulle de annars komma hem? Så slog en plötslig tanke henne. Tänk om Harry inte ville komma hem. Han kanske ville stanna här i 1976? Om så var fallet måste hon få honom på andra tankar, det var farligt att resa i tiden, amn fick absolut inte ändra på någonting och inte berätta vem man var egentligen, det skulle bara bli mycket mer komplicerat. Det var viktigt för de att hålla låg profil, inte dra til lsig onödig uppmärksamhet.
När de befann sig i uppehållsrummet igen såg hon sig omkring. Ginny skulle ju vänta här! Vart hade hon tagit vägen? Hermione såg sig otåligt omkring.
ROn kom fram till hennes ena sida."Var är Ginny?" frågade han och såg sig som Hermione omkring i det nästan tomma uppehållsrummet. Hermione ryckte på axlarna. "Jag vet inte...hon skulle vänta här på oss." sa hon och styrde blicken upp mot sovsalarna. "Hon var nog bara trött och gick till sängs." tänkte hon trött och hon kände hur Ron nickade medhållande brevid henne. En varm konstig känsla fyllde henne inombords. Det var skönt att vara sams med Ron igen, nu kunde de umgås precis som förr när inte den där Lavender skulle hänga över honom hela tiden. Hon gjorde en äcklad grimas som Ron lyckligtvis gick miste om.
"Så vad ska vi göra?" frågade Neville nyfiket och man kunde höra ivrigheten i hans röst.
Hermione tittade på Harry som om det var hans beslut. Han bet sig i läppen, sedan såg han ut att ha bestämt sig.
"Vi måste skaffa onsynlighets manteln från marodörerna. Några får locka bort de medans de andra tar mantel." Bestämde han och de andra instämde. "Så hur gör vi då med..." snart var alla inne i en lågmäld ivrig disskussion som skulle ta plats följande natt.

Remus

Remus gav till en hög suck och lade ifrån sig boken han försökt läsa. Men med vänner som James och Sirius var det svårt att koncentrera sig på läsningen, så högt de som de pratade.
"...ja, toppen Taggis!" Tagghorn log stolt över något och Tramptass såg ännu mer ivrig ut än innan på att göra något. Planerade de ett nytt upptåg?
"Måntand!" utropade Tagghorn glatt när han fick syn på Remus som nu försökte delta i diskussionen.
"Vad är det?" frågade Remus med ett litet roat uttryck i det bleka ansiktet, det var som att titta på små barn på julafton.
"Taggis har en toppenplan, Måntand!" ropade Tramptass med lika ivrig röst som leende.
Remus rynkade pannan. "Vaddå då?" frågade han.
"Du vet innan 'de nya' (Ja, Sirius fortsatte irreterat nog att kalla de för det) kom in och spelade med oss? Då diskuterade vi viktiga affärer om hur vi skulle hanskas med prinsen..." Remus såg nu riktigt förvirrad ut, vad i Merlins namn snackade Sirius om nu? Sirius verkade kunna läsa Remnus tankar för han lade snabbt till.
"Halvblodsprinsen. Vi ska bryta oss in i Snigelhorns kontor!" Äntligen verkade Remus fatta vad Sirius pratade om för han svarade gladare än vad de båda två andra marodörerna vågat hoppas på.
"Just det! Och jag antar att Tagghorn här har en bra idé?" sa han och tittade förväntasfullt på de båda andra. Sirius delade en förvånad blick med James innan han svarade. "Jo, vi tänkte såhär..." började han och även marodörerna satt uppe hela natten och planerade, helt okunniga om att det i uppehållsrummet snackades liknande planer...

Ginny

Ginny log trumferande när hon steg ut ur sovsalen. Beatrice och hennes kompis hade varit helt stumma och hon kände en oövervinnelig känsla i kroppen. Hon kunde göra allt, allting kändes rätt ikväll. Det var till och med så att hon skulle kunna kyssa Harry nu! Inför en stor applåderande publik till och med! Fast vad tänkte hon!? Hon ruskade på huvudet för att rensa bort sina tankar från Harry och istället fokusera på sitt lilla uppdrag hon gett sig själv. Klockan var redan mycketr och hon fick lov att skynda sig om hon skulle hinna innan biblioteket stängde. Lätt som en fjäder kröp hon ienom porträtthålet och var snart ute i den tomma korridoren. Med snabba steg började hon gå mot biblioteket. ("Vänta, vart ska du!?" hördes det från det stora porträttet som var ingången till gryffindors uppehållsrum).
Det dröjde inte länge förrän hon nådde de stora dörarna in till den tomma salen fylld med böcker från tak till golv.
Hon stod där ett tag och funderade på vart hon skulle börja. Aldrig att hon skulle fråga madame Wilmhel, den sua bibliotikaren som jobbade där i den här tiden. Med osäkra steg började hon leta igenom hylal efter hylla, bara Hermione varit här skulle det nog gå snababre att hitta boken....
Efter ett långt sökande bland de dammiga hyllorna fick hon sin belöning. Med ett nöjt leende på läppana gick hon så tyst som möjligt ner för trapporna. Det hade hunnit att bli sent, långt efter läggdags och om hon inte ville stöta på Peeves eller till och med Filch fick hon vara bra försiktig.
Hon hann ända till utgången av biblioteket när en mörk röst hördes bakom henne
"Ute och smyger om natten är man?" Hon kände hur alla hennes muskler frös och hon fick svårt för att röra sig. Med ett hårt bankande hjärta vände hon sig om och tittade rakt i ögonen tillbaka på den bekanta rösten.
"Inte alls. Ni då?" svarade hon och belv glad när rösten fortfaradne lät stabil.


Hahahhah! Åh, vilket bra slut! Fick jättemycket idéer plötsligt och allt skrevs av sig själv! Hoppas att det smakade!

Bra!

Tack så mycket ♥

Jättebra, skulle du bara kunna skriva lite oftare?

Va bra

Tack Men jag försöker updatera så ofta som möjligt, jag har ine all tid jag skulle vilja att skriva på den här novellen... Hoppas att du vill läsa ändå!

Tack så mycket ; D

Jättespännande!

Hur kan du skriva så långa & bra kapitel????????????

Det var verkligen fantastiskt skrivet
Men det är bara det att man faktiskt har med sig sakerna som man bär på
När du sa att de hade sin koffert med sig så måste Harry ha haft med sig osynlighetsmanteln. Det måste vara så eftersom när Hermione och Harry reste med tidvändaren hade de ju sina sakerna med sig, som kläderna
Fast den dåtida Harry hade på sig sina kläder hade den framtida Harry också på sig dem^^
Så både Harry och James borde ha haft osynlighetsmanteln xD
Men annars skitbra skrivet O.O