Ginny och Lunas äventyr

_{Skrivet av Sköldpaddan Trevor:}

♥

-Var bor din faster? frågade Alhena gäspandes, fastän hon innerst inne fann gåvan att kunna uppfylla önskningar väldigt lockande.
-Enligt rykten... pep Cecilia. Så skall hon bo i svartvinnargränden...
-Skojar du med mig eller? vrålade Alhena, så högt att Cecilia föll på rumpan av shock.
-Va? sa Margot roat. Är du rädd?
-Svartvinnargränden är mitt andra hem, gumman, sa Alhena överlägset.
-Det kunde jag ha listat ut med öronen, Black, sa Margot och himlade med ögonen.
-Vad jag menar är... sa Alhena frustrerat, (hon hade ett mycket litet tålamod och ett hetsigt temperament) är att om haggan bor i svartvinnargränden, varför har ingen besökt henne förr?
Margot himlade åter med ögonen.
-Kan du sluta fråga så korkade frågor? sa hon elakt. Bara familjen Edgecombe vet att hon existerar. Men ingen har härtills varit modig nog...
Margot flinade.
-Utom jag! tillade hon. Skall vi gå?
-Det här är galet! pep Cecilia, fortfarande på marken och ögonen röda av tårar. Hennes fina mörkblåa sammetsklänning var alldeles smutsig av grus. Hon hade inte yttrat sig på en lång stund, och dom två äldre flickorna hade så gott som glömt att hon var där.
-Jag vill hem! fortsatte Cecilia darrandes. Nu! Varför kan ni inte bara tävla i knallkort och sedan strunta i varandra, varför, varför, JAG VILL HEM!
Hon stortjöt vid det här laget.
-Du ska med! sa Alhena. Som typ lockbete.
-Äh, vad skulle någon med henne till! sa Margot.
-Vi måste ta med henne, hon vet för mycket! sa Alhena allvarligt.
-Galet, galet... viskade Cecilia och torkade sig i ögonen.
-Du har en poäng, sa Margot, som såg äcklad ut över att ha behövat säga något sådant.
Flickorna hade hånat varandras ideér, käftats med ord, argumenterat om onödiga ting väldigt länge, det höll på att skymma och Ginny och Luna hade nyligen skillts åt, inte långt därifrån.
-Vi går! sa Margot, med en farlig glimt i ögat.
Ingen hade något mer att invända, så dom andra flickorna följde efter, Cecilia tjurigt och hulkandes och Alhena en aning misstänksamt, men dom följde ändå henne, bort från det ganska tomma torget och in mot den så ödsliga gränden.
Om vi hoppar lite in i framtiden kan vi se hur Muriel satt och lyssnade på Luna, som vättskrämt berättade sin historia och Ginny som glatt satt och pratade med Xenophilius. Om dom bara visste, om dom bara visste orsaken till flickornas förvandling.

_{Skrivet av Sköldpaddan Trevor:}
SarahP Åh, tack så jättemycket

_{Skrivet av Borttagen:}


Inget att tacka det är jag som ska tacka för att du delar en awesome fanfic och det är bara 5 ord jag ska skriva nu:

_{Skrivet av LunaLovegood123:}
Toppenbra

_{Skrivet av LunaLovegood123:}

♥ ♥ tack så jättemycket!