Kaos med tidvändare!

Ooookej... Jag förtjänar verkligen inte så fina läsare som ni ♥ tack till Elena Dobrev som ugglade mig! D ♥

Så nästa kapitel....

Kapitel 13
vet inte riktigt men...Ginny?

Ginny satt ensam i uppehållsrummet försjunken i en av böckerna HErmionie hittat på biblioteket.
Hon ssuckade djupt och såg sig omkring i klassrummet. Det var ganska sent men rummet var fortfarande fullt av elever. Ingen hon kände i alla fall. Ginny såg sig ilsket om efter Hermionie som plötsligt bara stuckit iväg och lämnat henne kvar. Ensam. Ginny suckade och öppnade en annan bok som låg på bordet istället, sökte i texten efter något användbart. Hon frös till. Varför hade de inte tänkt på det tidigare? Inte ens Hermionie...de borde väl åtminstonde ha kollat... MEd mycket mer entuism (stavas det så) än innan stängde hon alla böckerna och gick upp med de till sovsalen. Hon log med hela ansiktet när hon med lätta steg gick mot dörren som ledde till uppehållsrumemt igen.
"Och vem har vi här då? Rödtottan?" Ginny svängde runt, hon hade inte märkt att någon annan var i rummet. Två ögonpar tittade tillbaka mot henne och ingen av de såg särskilt välkommnande ut.
"Vad vill du Beatrice?" sköt Ginny tillbaka, hennes goda humör som bortlåst.
"Håll dig borta okej?" fräste den andra tjejen med blont hår som Ginny inte kom ihåg namnet på. Ginny måste sett lite förvirrad ut för Beatrice lade snabbt till.
"Ja, som om du inte viet vad vi pratar om!" Nu kändehon sig förvirrade men bestämde sig för att hålla masken.
"Och vad syftar du på?" sa hon med så lugn röst så möjligt.
Beatrice och hennes kompis sneglade på varandra, tydligen inte nöjda med Ginnys reaktion. "Erkänn att du gillar honom." sa Beatrice och Ginny kunde höra avundsjukan i hennes röst. Ginny hade lust att fråga vem, när hon kom ihåg händelsen tidigare på dan.

Flashback
Det var efter andra lektionen på eftermiddagen. Hon hade precis haft Försvar mot Svartkonster med den mystiska läraren professor Nought och var på väg mot nästa lektion. Hon hörde det irreterande fnittret bakom sig och några viskningar som sedan utbröt till fnittret igen. Ginny himlade med ögonen åt sina nya rumskamrater.
Så hon stötte på några välbekanta killar. Lättnade över att få se honom igen, någon välbekant bland all okända människor, fick henen att tappa kontrollen och slängde sig om halsen på honom. Killen såg riktigt shoc[kad ut och det tog ett tag innan han besvarade hennes kram.
Fnittret hade tystnat och det var spänd konstig tystnad i korridoren. Ginnys medvetande hade nu hunnit i kapp och hon släppte genast Harry.
"Lily?" frågade han förvånat och shockat.
Ginnys ansikte som börjat ändra färg såg genast upp och hennes ögon mötte hans. Bruna. De gröna ögonen båda sgt existerade inte.
Fel. Hur kunde det bli så fel?
Slut på flashback/i]

"James?" frågade Ginny och smakde på namnet i munnen. Det kändes ovant men hon erkände för sig själv att hon gillade namnet.
Beatrice fnös. "Äntligen är du med oss, eller?" Ginny höjde på ögonbrynen. Men bestämde sig för att inte trycka på för mycket, hon skulel trots allt tvingas dela rum med de här tjejerna ett tag... "Men ni måste ha missförstått! Saken är den att..." skyndade sig Ginny att förklara men blev avbruten.
"Det ända du behöver göra är att hålla dig borta. Förstått?" Mot sin vilja kände Ginny hur hon svalde av blicken hon fick, men hon stirrade envist tillbaka. "Du har inget att säga mig [i]och även om du inte märkt det verkar han var ganska så mycket intresserad av någon annan." Ginny gav Beatrice ett litet leende innan hon vände sig om och stolt marcherade ut ur rummet.
De båda andra flickorna stod fastfrusna kvar, inte hunnit ta in vad som hänt än.


Så lite seger för Ginny! Blir lite Hermionie och Maradörer nästa gång...

Jättebra!

Awesome!!!!!!!!!!

jättebra

Tack allihopa!!! ♥33

Omg! SÅ bra!♥

Bra!

Super bra! När kommer det mer?

Snart hoppas jag!

Jätte bra älskar storyn!