Hannahs Historia(första året)
Forum > Fanfiction > Hannahs Historia(första året)
Användare | Inlägg |
---|---|
Lollo16
Elev |
24 mar, 2017 17:50 |
Ida_Cho
Elev |
Skrivet av Lollo16: Du är jättebra på att skriva, bli författare jag läser definitivt dina böcker!!!!!!!! Jag läser också dina böcker om du blir författare!! ♥ ViBbKoNtRoLl 24 mar, 2017 18:41 |
Newt's Niffler
Elev |
25 mar, 2017 09:51 |
Harry.James.Potter
Elev |
Skrivet av theLilyPotter: OMG BARAndra kapitlet, Diagongränden Det var tidig lördagsmorgon och idag skulle jag åka till Diagongränden med min mamma och Pansy. Jag var väldigt exalterad över att gå och köpa alltihop, men jag var mest taggad på att köpa en trollstav! Jag och mamma satt och åt frukost. Jag åt en macka och lite juice, jag var faktiskt inte så hungrig och dessutom kanske jag kunde tigga till mig en chokladgroda eller två när vi var i Diagongränden. Jag hörde att dörren öppnades och i dörröppningen stod min bästis Pansy. Pansy hade platt svart hår till nyckelbenen ungefär, mörkbruna nästan svarta ögon och ett stort leende på läpparna. ”Hej Hannah” sa Pansy och sprang fram till mig för ett ge mig en kram. ”Hej Pansy” sa jag lyckligt och tog emot hennes hårda kram. ”Och hej Mrs Abbot” sa Pansy och kollade mot mamma. ”Åh kalla mig inte Mrs Abbot, kalla mig bara Helena” sa mamma som blev lite röd i ansiktet. ”Ska vi använda flampulver eller?” frågade Pansy. ”Såklart, du trodde väl inte att vi skulle gå?” sa mamma vänligt. Jag gick till öppna spisen och mamma och Pansy följde mitt exempel. Pansy tog en näve med flampulver, gick in i spisen och sa högt och tydligt: ”Diagongränden”. ”Din tur” sa mamma och kollade på mig, jag tog lite flampulver och sa: ”Diagongränden”. Jag kände en konstig känsla, som om jag dök men även flög uppåt på samma gång. Och sen typ virvlade jag runt i ett svart hål och genast sköts jag ut ur en spis på Den läckande kitteln. Jag öppnade ögonen och såg Pansy stå framför mig. Jag reste mig upp försiktigt och väntade på att mamma skulle komma ut från spisen. Plötsligt efter typ 2 minuter kom mamma ut genom spisen på samma sätt som jag gjorde. Hon gick bort mot tegelväggen och vi(jag och Pansy) följde hennes exempel. Hon knackade in en kod och det blev ett hål som blev större och större. Genom hålet var det fullproppat med häxor och trollkarlar, även många barn som säkert också skulle börja på Hogwarts. ”Då var vi framme, vad vill ni köpa först” frågade mamma. ”Trollstavar!” sa jag och Pansy i kör. ”Varsågoda, Olivanders ligger där borta.” sa mamma och pekade på en liten mörk affär. Jag och Pansy sprang genast dit men halvvägs kom Pansy på något. ”Hannah, vad ska vi betala med egentligen?” När jag tänkte efter så hade vi inga galleoner, siklar eller knutingar. Jag och Pansy sprang tillbaka till mamma som tittade på oss som om vi var korkade apor. ”Eh…Vi behöver lite pengar” sa jag lite försiktigt. ”Tänkte väl att vi skulle komma på det, kom vi går till Gringotts” sa mamma lite vänligt men det såg ändå ut som om hon skulle bryta ut i skratt. Vi började närma oss en snövit byggnad som höjde sig över de andra små butikerna. Vi gick upp för den vita stentrappan och in i en stor marmorsal. Det vart ett ganska långt, tråkigt kapitel, nästa blir säkert bättre. POTTER HEAD 4EVER 25 mar, 2017 09:53 |
theLilyPotter
Elev |
Åh tack fina ni!!!!!♥
Jag är så ledsen för att det har tagit så lång tid men här kommer det♥ Kapitel 11, Susans andra sida. Dagarna gick, och jag försökte klura ut vart nyckeln ledde till. Men jag kom inte på något svar som lät rimligt. Det var fredag eftermiddag och jag satt i stora salen och åt middag, Susan var uppe i uppehållsrummet för att göra klart sina läxor, men hon sa att hon skulle komma ner så fort hon var klar. Mina läxor var redan gjorda, det var väldigt skönt att vara fri från läxor fram till måndag. Det började bli lite konstigt, Susan hade inte dykt upp på 45 minuter, och hon sa att det skulle ta max 15 minuter. Jag tittade runt, i hopp om att hon kanske satt på en annan plats och inte hade hittat mig än. Till min stora lättnad hittade jag henne sittandes lite längre bort. När jag var påväg att gå och sätta mig hos henne såg jag att hon inte satt där själv, hon satt där och pratade med en tjej i Gryffindor. Hennes namn var Cassandra Danell, hon var väldigt snygg. Hon hade mörkbrunt lockigt hår ner till naveln, isblåa ögon med långa ögonfransar och ljusa fräknar utspridda på kinderna. Jag vart helt paff, jag bara stod där och stirrade på dem. Jag bestämde mig för att gå till Hufflepuffs uppehållsrum, och fråga Susan när hon kom dit. Jag lämnade tallriken med den ugnsbakade laxen och gick mot porten, med ögonen som fortsatte att blänga på Cassandras perfekta utseende. Jag knackade in melodin som behövdes för att dörren till Hufflepuffs uppehållsrum skulle öppna sig. “Kom in bara” sade dörren och svängde upp på glänt. “Tack” sa jag, det lät mycket mer dystert än vad jag trodde att det skulle göra. Jag satte mig i en av dem slitna gula fåtöljerna och stirrade in i den brinnande brasan. Tårar fyllde mina ögon, men jag lyckades blinka bort dem. Lågorna värmde mig från utsidan och in och det kändes snart mycket bättre. Två elever satt vid bord och körde knallkort. Mamma hade lärt mig hur man spelar när jag var endast fyra år gammal. Jag saknade henne, mycket. Jag kände mig ensam här, utan Pansy's stöd och utans mammas “godnattkramar”. Men jag hade i alla fall Susan, hoppades jag i alla fall. “Cassandra kanske är Susan´s kusin? Eller kanske hennes tremänning?” tänkte jag tyst för mig själv. Tårarna var på väg igen, jag jag lyckades ännu en gång att blinka bort dem. “Det kanske är bra om övar lite extra på trollformeln Wingardium Leviosa” påminde jag mig själv om och tog fram min fjäder och min stav. Jag slutade öva klockan 20.00 då det slog mig att Susan borde varit här för flera timmar sen. Så jag tog mig samman och klev ut ur rummet, för att leta vart Susan hade tagit vägen. Jag gick först ner i Stora Salen, där satt faktiskt inte en enda elev. Så jag fortsatte genom korridorerna, med ingen susning vart jag skulle gå. Jag kom fram till biblioteket, och där var det helt öde. Så jag gav upp och traskade tillbaka till Hufflepuffs uppehållsrum. Men i korridoren på väg dit hittade jag henne, tillsammans med Cassandra. “Tyvärr får jag inte sova i Hufflepuffs uppehållsrum men vi syns imorgon vid frukosten, och efter det ska jag ha Försvar mot svartkonster med Hufflepuff så då träffas vi där också. Syns imorgon bästis” hörde jag Cassandra säga och sedan gick hon med raska steg iväg bortom synhåll. Susan stod kvar, hon såg överlycklig ut. Jag sted fram bakom växten som jag gömde mig bakom och Susan tittade på mig, men tittade genast bort, som om jag var något slags monster som var för fult för att titta på. Susan vände på klacken och gick iväg med riktning mot Hufflepuffs uppehållsrum. När Susan var bortom synhåll kunde jag inte stoppa tårarna från att rinna nerför mina kinder. Jag satte mig på det kalla stengolvet, med ryggen pressad mot väggen och händerna i ansiktet för att försöka stoppa tårarna som bara fortsatte rinna. 29 mar, 2017 16:33 |
Lollo16
Elev |
29 mar, 2017 16:35 |
Ida_Cho
Elev |
Så bra och sorgligt! Dumma Susan!!
ViBbKoNtRoLl 29 mar, 2017 16:37 |
theLilyPotter
Elev |
Skrivet av Ida_Cho: Så bra och sorgligt! Dumma Susan!! Ja! Jag vart arg på henne själv, även om jag har bestämt att det ska vara så.. 29 mar, 2017 16:39 |
Ida_Cho
Elev |
Skrivet av theLilyPotter: Skrivet av Ida_Cho: Så bra och sorgligt! Dumma Susan!! Ja! Jag vart arg på henne själv, även om jag har bestämt att det ska vara så.. Haha! Hoppas att typ hon blir vän med Hermione eller att Pansy blir snäll! Snälla, hon får inte bli vän med Ernie ViBbKoNtRoLl 29 mar, 2017 16:41 |
Skyfall
Elev |
29 mar, 2017 22:45 |
Du får inte svara på den här tråden.