Vänta...James?

Meeeeerr!!

Bara en liten fråga,
VART SOVER JAMES?!?!?!

I samma sovsal som Harry. (kolla i början av kapitel 8, sidan 6)

Ok,
känner mig lite dum nu...

Men din ff är iallafall JÄTTEBRA H@nna!!

H@nna
Jag känner igen mig så väl. Är just nu i ett ENORMT artblock, kommer inte på ett endaste dugg. Och det jobbiga är att jag har en ganska uppskattad fanfiction som jag inte orkar skriva på. Jag vet pressen och hur man får dåligt samvete. Men du ska veta att jag är inte ensam om att tycka att så länge det kommer mer, är vi läsare nöjda, hur lång tid det än tar.

♥ 2 Your Fanfic

"Remus", viskade James och gick närmare. "Sirius, Peter..."

"Så du KÄNNER dom verkligen då?"

"Såklart jag KÄNNER do..aj!"

Harry hade stampat honom hårt på foten.

"Exakt vad är det hära för skärm?" sa Harry som kämpade för att behålla sitt lugn. "Hur hittade ni den?"

"Tja...vad det är vet vi egentligen inte men den brukar visa olika platser olika gånger..."

"....vi brukar använda den ibland, mest sedan vi gav dig marodörkartan."

"Den brukar visa tex, Filch, Umbrige..."

"...Professor McGonagall, Snape..."

"...kort sagt personer vi behöver hålla reda på. Men vi vet inte vilka det där är", avslutade Fred och pekade på skärmen. "Men det vet tydligen James."

"Borde det ens funka med en skärm som man ser personer på sådär?" viskade Ron till Hermione.

"Tja, i mugglarvärlden så finns det några liknande saker men inte sånnahära skärmar. Så, nej! Det borde inte vara möjligt men...tydligen så är det det..."

"Okej!" sa Harry snabbt. "Lyssna noga. Vi kan inte berätta för er EXAKT vad som pågår men jag har en fråga till er! Hur kunde ni veta att James kände dom?"

"Vi hörde en av dom säga hans namn", svarade George snabbt. "Och kan ni SNÄLLA berätta vad som pågår?"

"Nej", sa Ron. "Det kan vi inte, men vill ni hjälpa oss så gå härifrån! Vi måste tänka!"

"Okej brorsan. Vi går!" sa Fred.

Ron gapade. "Sen när lyssnar ni på mig?"

"Sedan aldrig!" flinade George. "Men vi har straffkommendering så hejdå!"

"Det förklarar saken", muttrade Ron medans tvillingarna gick ut ur gången.

Harry drog med sig dom andra ut.

"Hörni", sa han allvarligt. "Vi kommer tillbaka senare men nu så glömmer vi det här för ett tag va? Ellerhur?!" tillade han när James såg upprorisk ut.

"Okej då", suckade James och dom gick alla därifrån.

*

Stämningen i sovsalen var allt annat än munter. Remus hade varit försvunnen i tre timmar och Sirius försökte intala sig själv att allt var bra med James. Peter hade han inte heller sett till.

"Black?" hördes det en röst från dörren.

Sirius vände sig hastigt om och såg att Lily stog i dörröppningen.

"Black, vet du var J....Potter är?" frågade hon tveksamt.

"Hur så?" svarade Sirius misstänksamt.

"Ja, han har glömt sin bok i biblioteket." hon räckte fram "Quidditch, en genomgång av historia" mot honom.

"Ne....ja menar jag!" sa Sirius. "Jag tror att han...tog en flygtur...ja det gjorde han!"

"Jaså", sa Lily misstänksamt. "Jag såg honom inte vi planen. Jag går och lämnar den till honom."

"Nej!" sa Sirius snabbt. Han visste inte varför, men det verkade vara bäst att hålla Lily utanför det här. "Jag kan ge den till honom!"

Lily sträckte långsamt fram boken. Han tog emot den och hon gick ut ur sovsalen. Först när Sirius hörde att Lily gick in i sin sovsal så andades han ut. Det var nära! Dom måste få hem James. Och det snabbt!

*

Alla fyra skyndade sig till lunchen. Hermione höll oavbrutet på att pladdra om betyg. James lyssnade bara med ett halvt öra. Han hade bara under den senaste tiden fått bitter erfarenhet av Umbrigeoch efter vad Harry berättat så hade hon nu fått extra befogenheter som överinkvisitor. Han rös vid tanken på vad hon skulle kunna göra.

"Nej, Ö" rättade George Hermione. James ryckte till. Han hade inte märkt när tvillingarna hade kommit dit. George fortsatte:

"Ö för Över förväntan. Och jag har alltid tyckt att Fred och jag borde ha fått Ö i allting, för vi överträffade förväntningarna bara genom att dyka upp på examensproven."

James skrattade med dom övriga medans Hermione malde på:

"Efter Ö kommer alltså A för Acceptabelt, och det är det sista godkända betyget, eller hur?"

James slutade lyssna igen. Han tänkte på Remus, Sirius och Peter. Kunde dom komma på ett sätt att få hem honom eller skulle han stanna här i hela sitt liv?

Efter maten gick dom till spådomskonsten. James hade inte det ämnet men han följde ändå med, och hade tilsammans med Ron väldigt roligt åt Trealwneys "förutsägelser" angående Harry.

Sedan så var det dags för ännu en lektion i Försvar mot Svartkonster.



Hej! Förlåt för den långa väntan och det händelselösa kapitlet. Detta kapitel skulle ha varit ute i Fredags men vi var i Bollnäs (där vi bodde förut) och sov över Hoppas att ni inte blev för besvikna över kapitlet! Kram♥

Jättebra!! (om vanligt)
och vad menar du med händelselöst?! Det var ju jättebra ju!!

Tack♥ Ni verkar gilla mitt skrivande mer än jag själv

Lite inspirerad av DyingToShoutOut kanske? :3

Va? Nej! Jag har inte ens läst dom