Voldemorts dotter och den flammande bägaren [sv]

Naw vad söt du är ♥

Jag läser! Får läsa kap. 3 imorgon!

Vad roligt

Åh herregud vad bra du skriver !! Helt inlove med din fanficiton! Skriv mer

Tack så mycket, vad roligt att du gillar den
Jag skall försöka skriva mer snart

Jätte bra, nu vill jag ha mer

Tack för att du skrev syrran

Så här kommer fortsättningen

”När jag sitter här i värmen längtar jag verkligen till vintern, men jag har alltid föredragit vintern och ja nu när vi hoppar in i berättelsen igen är det precis innan julbalen och vi letar alla efter någon att gå med, men tryck på knappen”

Korridoren låg förvånansvärt öde för att vara ett lov, de flesta hade valt att stanna på Hogwarts då julbalen närmade sig och jag hade aldrig sett så mycket elever skriva upp sig för att stanna. Jag hörde mina egna steg eka mellan väggarna, killarna hade gett sig av för att försöka finna någon att gå med på julbalen och vart Mioni hade tagit vägen visste jag faktiskt inte, hon hade utan förvarning försvunnit och jag hade inte haft tid att fråga henne om vart hon skulle.
”Cara Riddle” hörde jag en välbekant röst eka mellan väggarna och jag stannade och vände mig om, jag såg en blond ung man komma gående mot mig och log när Draco kom fram och såg på mig.
”Draco Malfoy” sa jag endast för att han hade använt mitt efternamn av någon outgrundlig anledning. Jag såg på honom då han faktiskt såg nervös ut, jag höjde ett ögonbryn och väntade på att han skulle säga något, han tog ett djupt andetag och såg mig sedan i ögonen.
”Cara Riddle vill du gå på balen med mig?” frågade han och jag log roat mot honom och skrattade varmt men slutade när Draco såg förelämpad ut.
”Förlåt, jag fann det bara roande att du var nervös” sa jag vänligt och log mot honom. ”Jag vill mer än gärna gå med dig på balen Draco Malfoy”
Draco slappnade av och log mot mig och jag skrattade igen, jag var förvånad över att han varit så oroad över det.
”Trodde du jag skulle säga nej?” frågade jag när vi började gå ner för korridoren.
”Det fanns en chans och jag ville inte stå där som en fåne när du sa nej” svarade han och jag nickade förstående.
”Jag har faktiskt väntat på att du skulle fråga och övervägt om jag skulle fråga istället då det inte verkade hända något” sa jag och puttade lätt på honom och han såg på mig med stora ögon och log sedan.
”Jag var tvungen att samla mod, jag hade nästan hellre mött du-vet-vem” sa Draco roat och jag bara himlade med ögonen.
”Ja jag måste vara skrämmande om jag är värre än min far” sa jag och Draco skrattade.
”Det är för att jag känner dig och inte vill göra bort mig inför dig” sa han.
”Jag antar att det är en naturlig reaktion” svarade jag när vi kom fram till stora salen och jag såg på Draco. "Här skiljs vi åt”
Draco nickade och vi gick mot varsitt bord, jag slog mig ner framför killarna och bredvid Hermione. Killarna satt och såg på flickorna i salen och suckade.
”Det här är värre än att möta taggsvansen, måste de röra sig i grupp? Kan de inte vandra en och en?” frågade Ron och såg sedan på oss.
”Vi är flockdjur” svarade Hermione endast och jag log innan jag började äta. Jag visste att Harry hade frågat Cho och Ron Fleur och de båda hade fått nej och nu började de bli desperata då balen närmade sig med stormsteg, killarna behövde finna en dejt innan lördag. Jag tittade bort mot Draco och kände mig lättad att han tillslut hade frågat, Draco mötte min blick med ett leende och jag log innan jag åter såg på killarna som nu ätit upp och ville gå, jag slängde i mig det sista och följde med dem ut ur salen i sällskap av Hermione.
”Ginny då?” frågade Harry och såg på Ron som skakade på huvudet.
”Hon skall gå med Neville” sa han skeptiskt men jag log, de båda var faktiskt glada över att få gå med varandra.
”Maten på ogwarts är alldeles för tjock, jag kommer snart inte i min galaklädnad” sa Fleur och klagade inför sina vänner.
”Det vore väl en tragedi” sa Mioni högt nog för att Fleur skulle höra det. Vi gick upp för trappan när killarna plötsligt stannade och vände sig om mot oss.
”Ni är ju tjejer så ni kan ju gå med oss!” sa Ron exalterat.
”Ja och ni är ju två och vi är två” sa Harry och jag log mot dem men skakade på huvudet.
”Ledsen jag har redan en baldejt” sa jag och de såg besviket ja nästan surt på mig.
”Vem då?” sa Ron och jag såg på honom.
”Draco om du så gärna vill veta” sa jag till honom och han stirrade hatiskt på mig.
”Så honom kan du minsann gå med!” spottade Ron fram och jag suckade och gick förbi honom utan att säga något mer, till min förvåning han Hermione ifatt mig ganska snart.
”De är otroligt lättretade” sa hon och jag såg på henne.
”Så vem skall du gå med?” frågade jag och hon rodnade och viskade något.
”En gång till, gärna så jag hör” sa jag och skrattade lätt.
”Krum” sa hon och jag stannade förvånat och hon såg nästan oroligt på mig men jag log sedan.
”Det är underbart, jag hoppas ni får det trevligt” sa jag och hon log lättad över att jag tagit det så bra, vi gick in i uppehållsrummet och upp till mitt rum. Kvällen flöt förbi där vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord.
Den kommande veckan gick fort, jag och Hermione gjorde våra läxor och tillslut hade killarna hittat några att gå med, Parvati och Padma. Jag trodde knappast att de skulle vara lediga så sent men de hade faktiskt varit det och jag var glad för killarna.
Solen sken bakom molnen när jag vaknade på julaftons morgon och snön föll ner. Jag drog på mig mina kläder innan jag gick ner till killarna som satt framför granen, de räckte mig ett paket och jag öppnade det och fann en nalle ifrån Ron, det hade blivit en tradition att han gav mig det men jag blev lika glad varje år. Harry gav mig en bok om gamla slott, Hermione en klänning, Severus gav mig även han en klänning, Merlin gav mig en bok om släktens historia, Blaise gav mig en snöglob med mig, honom och Draco i, jag öppnade Dracos paket och fann till min förvåning ett smycke sätt med halsband, örhängen och ring i vitt guld och jag stirrade förvånat på dem.
”Wow” sa Harry och jag nickade.
”Skrytmåns” sa Ron och jag blängde surt på honom och han tystnade.
”De är underbara” sa Hermione och jag log mot henne.
”Det är de verkligen” sa jag och rörde dem försiktigt innan jag fann att jag hade ett paket till ifrån Simon till min förvåning inuti låg ett kort på honom som rörde sig och vinkade med texten.
”Jag kommer snart tillbaka till min prinsessa”
Jag såg på kortet och log svagt, jag saknade honom och hoppades att han var okej. Jag skickade upp alla paketen till rummet och vi gick för att äta frukost. Dagen gick fort och efter ett snöbollskrig med killarna gick jag och Hermione upp för att göra oss i ordning. Jag klev in i duschen och tvättade mig innan jag klev ut i rummet och såg på klänningen som hängde på garderobsdörren. Jag tog på mig underkläderna och strumpbyxorna och torkade håret innan jag satte upp det i en vacker frisyr på huvudet och la ett tunt lager med svart glitter över det så det skulle se ut som stjärnor. Jag tog ner klänningen och drog den över huvudet, snörade korsetten med hjälp av magi och rättade ut den vidga kjolen som gick ner till golvet. Jag tog på de höga handskarna och såg på Dracos smycken och bestämde mig för att ha dem på mig, i alla fall halsbandet och örhängena. Jag mötte min spegelbild och log stort och satte på mig skorna och gick ut i uppehållsrummet, Harry och Ron stod i porträtthålet och stirrade på mig när jag kom ner.
”Du ser bedårande ut” sa Parvati och jag log mot henne.
”Du ser lika bedårande ut” sa jag och hon skrattade mjukt och tvillingarna kom fram till oss med sina dejter.
”Wow Cara, du ser vuxen ut” sa George och jag himlade med ögonen och steg sedan ut ur hållet och fann till min förvåning se att Draco stod och väntade på mig, bredvid stod Simon med sin dejt en tjej ifrån året under oss, Star, jag log mot henne och sedan mot Draco som bara stirrade på mig med stora ögon. Jag la huvudet på sned och granskade honom där han stod i en svart kostym och jag log, han bar upp den utan problem och han såg mycket stilig ut.
”Skall vi?” frågade han och räckte mig armen och jag tog den när vi började gå.
”Tack för julklappen, de är helt underbara” sa jag och log mot honom och han rodnade svagt.
”Jag hoppades att de skulle vara uppskattade” sa han och jag nickade.
”De är nästan för mycket du hade verkligen inte behövt” sa jag och han skakade på huvudet.
”De klär dig och då är jag nöjd” sa han och jag skrattade lite. ”Tack själv för din julklapp”
Jag log mot honom, jag hade gett Draco ett armband i silver och ett kort på oss.
”Jag uppskattade kortet mest” sa han och jag log förvånat mot honom. ”Då kan jag alltid ha dig med mig och påminna mig om vår vänskap” sa han och jag log stort mot honom. Star såg förvånat på oss precis som Ron och Harry gjorde men jag sa inget.
”Vart är Hermione?” frågade Ron i stället och jag vände mig om mot honom.
”Du får snart se” svarade jag när vi gick ner för trappan och jag lyfte upp kjolen för att inte trampa på den. Eleverna som stod nere i entréhallen och väntade på att bli insläppta. Klockan slog åtta och portarna öppnades, Madam Maxim kom in med sina elever efter sig och lika så gjorde Karkaroff, jag såg på Hermione och vinkade glatt mot henne och hon vinkade blygt tillbaka där hon stod vid Krums sida, alla människor stirrade förvånat på henne, Krums beundrarinnor såg ut att vilja döda Mioni men den som var mest arg var Ron som tågade förbi henne utan att säga ett ord, jag såg på Ron som fångade upp Padma i farten och de gick in och satte sig, förkämparna och deras partners satte sig framme vid hörnbordet med domarna, lärarna var utspridda i rummet och jag satte mig vid ett bord med Draco, Blaise och Star och såg mig omkring i salen som var makalös, det var som att vara i ett isslott.
”Detta kommer bli en kväll att minnas” sa Blaise och jag nickade och såg på Draco.
”Detta kommer bli en av de bästa dagarna i mitt liv” sa jag och log mot Draco som log tillbaka.

”Nu tänker jag avsluta berättelsens här, ni får inte veta vad som kommer hända fören nästa gång, jag måste nämligen äta och då är ni inte välkomna.”

*kash*

Jätte bra! Du skriver fantastiskt

Åh så otroligt bra du skriver, längtar efter en fortsättning!

Du skriver så himla bra! Awesome kapitel c: