När vi möttes i hogwarts gränser

Här kommer en liten fanfiction som jag och Jessica Lawiise ska skriva!

Titel: När vi möttes i hogwarts gränser
författare: Jag och Jessica Lawiise
kapitel: 0 än så länge
handling: I berättelsen träffas två tjejer, Anna och Alice. Båda är från två olika elevhem och blir vänner,medans det händer något fruktansvärt på Hogwarts, elever försvinner och Lärare sticker till den förbjudna skogen! Vad händer egentligen på Hogwarts?

Jessica du börjar!

Hoppas ni vill läsa!

Låter spännande
*bevakar*

Verkar bra! * Bevakar*

Kapitel 1. ( Som Alice)

Jag satt på tåget på väg till Hogwarts.
Mina föräldrar vinkade ivrigt, jag vinkade tillbaka.
Jag satt själv i en kupé när Hogwarts expressen sakta började rulla på rälsen. Jag log mot mina föräldrar och försökte se lugn ut, men innerst inne var dödsrädd, nervös och osäker på hur allt skulle gå. Min äldre bror David hade gått här på Hogwarts men han slutade förra året. Han var en Ravenclaware, som mamma och pappa. De hoppas väl säkert att jag ska bli en Ravenclaw jag också.
Mina föräldrar hade alltid stora förväntningar på mig och David. Men för David är det ju lätt, han är en naturbegåvning, smart, hjälpsam, allt som mamma och pappa förväntar sig. Plötsligt var det någon som öppnade kupé dörren och en kort pojke med runda glasögon satte sig mitt emot mig. Han såg väldigt nervös ut och tittade runt sig hela tiden. "Hej.", sa jag. Pojken stirrade med runda, förvånade ögon på mig. Jag bet mig i läppen. "He...hej.", stammade han fram. Sedan blev det helt tyst. "Jag heter Alice Tower.", sa jag efter en stund. "Jag heter Lukas Brown.", säger han och rodnar. Men han verkar mindre nervös nu. Jag nickar bara och tittar ut genom fönstret. Lukas tar upp en bok om Quidditch och börjar läsa. Jag kollar på boken då och då. David hade berättat mycket om Quidditch. Jag hade alltid varit intresserad av det. Lukas verkade sett att jag tittat mycket på boken. "Gillar du Quidditch. Du kan få läsa låna boken om du vill.", säger han. "Jag lånar gärna boken.", säger jag och ler. "...Här", stammar han fram och räcker mig boken. "Tack.", säger jag och tar emot boken. Jag öppnar den och börjar läsa. Det står om olika Quidditch manöver man kan använda i olika lägen, om vilka kvastar som är bäst och massa andra saker.
Tåget fortsätter i full fart mot Hogwarts. Min nervositet har minskat och det börjar kännas bättre.

Här kommer kapitel 2 (som Anna)

"Måste du vara här inne Anna?", säger min syster Lina irriterat. Jag står där i hennes kupe och nästan bugar för henne för att jag vill så gärna stanna.
"Okej du får vara här om du gör en sak för oss", säger Lina nästan ondskefullt. Alla hennes kompisar står där i kupen och fnittrar, för dem vet vad hon kommer göra. Hon tar mig i ett hårt grepp och jag försöker slita mig loss.
"Har någon en sjal?", frågar Lina och ler stort. En av tjejerna som står i hörnet ger henne en sjal och fortsätter fnittra. Om man skulle se Lina på gatan skulle man tro att hon var en ängel, men när jag ser på henne nu är det enda jag ser en djävul som håller mig i ett hårt grepp.
"Kan någon hålla Anna ett litet tag?", säger hon och en stor kille med stora biceps tar tag i mina armar. Lina knyter sjalen hårt runt mina ögon så det enda jag ser är mörker, svart svart mörker.
"Detta är en lek som mugglare brukar göra, den heter blindbock men vi kommer att göra den roligare", säger Lina och även om jag inte kan se vet jag att hon ler. Killen drar mig ut från kupen, jag vet det för jag hör kupe dörren slå igen.
"Gå framåt", säger Lina och jag börjar gå framåt.
När jag gått en stund skriker hon:
"Spring!" Och jag börjar springa.
"Snabbare!" Jag springer så snabbt att jag nästan snubblar över tågets golv. Det går så snabbt att jag nu faktiskt ramlar ner mot golvet och pannan värker eftersom jag ramla med huvudet först. Jag hör hur Lina och hennes gäng skrattar, ett sånt där skratt som är så elakt att man kan höra det genom hela korridoren. Jag har fortfarande bindeln på då någon skakar på mig och frågar om jag är okej. Det är inte Lina och hennes gäng det är någon annan. Jag tar av mig bindeln och ser en tjej med långt ljust hår och en kille med stora runda glasögon.
"Är du okej?", frågar tjejen och kollar vemodigt ner på mig. Jag vet inte vad jag ska säga så jag ställer mig upp och nästan springer till en ledig kupe. Varför sprang jag? Jag vet inte det är bara sån jag är, en liten tjej som alltid springer iväg och som alltid börjar gråta. Jag sätter mig mot soffan i kupen och börjar då gråta och där sitter jag tills jag ser slottet torna upp sig.

Bra!!

Här kommer kapitel 3. (Som Alice)

"Kom Lukas!", säger jag och går till kupén där flickan satte sig. Lukas öppnar dörren och jag går in.
"Hur mår du?", frågar jag och sätter mig bredvid henne. "Det..är min...syster.", säger hon och snyftar.
Jag kollar på Lukas. "Och vad gör hon?", frågar jag.
"Hon behandlar mig...alltid som om jag var inte var värld någonting. Som om jag inte hade några känslor" "Men det är ju fruktansvärt!", säger Lukas.
Jag kände det inom mig. Den här flickan behövde stöd och jag ska hjälp henne så gott jag kan.
Flickan hade sitt ansikte begravt i händerna.
"Vi löser det. Jag och Lukas stöttar dig.", säger jag.
Flickan tittade upp. "Ni lurar mig. Ni lurar mig bara.
Jag är trött på allt sådant nu!", säger hon.
"Va! Nej. Lyssna vi...Följ med oss till vår kupé så kan vi prata om det här.", svarar jag. Lukas ger mig en nervös blick. "Men varför vill ni vara med mig?", frågar hon. "Varför skulle vi inte vilja det."


Jag och Lukas lyckades få med henne till kupén där vi satt förut. "Vad heter du?", frågade jag henne.
"Anna...", svarar hon. "Det är fint. Jag heter Alice och det där är Lukas.", svarar jag. Hon tittar på oss som om hon tvekar på om hon ska lita på oss.
"Så. Vad är det mellan dig och din syster.", frågar Lukas. Hon är tyst under en stund.
"När Lina, min syster. När Lina började här på Hogwarts blev hon annorlunda. Hon gjorde alltid sig löjlig över mig och skulle alltid visa hur dum och korkad jag var för hennes vänner."
"Du verkar jättesnäll. Och du är absolut inte korkad.", svarade jag. Hon gav mig ett litet leende.
Nu var vi framme. Eleverna knuffade sig fram.
Nu var det dags! Och nu har jag två nya vänner.

Ledsen att jag inte har skrivit men här kommer kapitel 4.

Kapitel 4
Alice ler mot mig, ett sånt där fint leende som får mig att le. Över massan av elever hör jag en grov men ändå snäll röst som säger:
"Är alla här? Dags att gå till båtarna!" Mina skor skaver mot den steniga marken och jag som är så kort kan nästan inte se något över alla långa som går framför mig. Jag, Alice och Lukas går i led och håller i varandras händer. Efter en liten stund ser jag Hogwarts, i varje fönster finns ljus och slottet är så stort så det får mig att kännas som en myra. Jag vill kunna flyga upp till ett av tornen och kolla ut på sjön som sträcker sig så långt ögat kan se. Små båtar med lysande lampor finns vid stranden som vi sätter oss i och nu börjar färden till Hogwarts. Båtarna rör sig ljudlöst över sjöns blanka yta och snabbt är vi framme vid slottet. Vi går över trappor som leder oss till en stor port.
"Goddag nya elever till hogwarts, följ efter mig" säger en dam som kommer fram vid porten. Hon öppnar porten och in strider vi. Fyra långa bord med tusentals av ungdomar sitter där med sina kappor och ser på när vi går genom salen. Fast det jag blev mest fascinerad av var taket som inte var ett vanligt tak utan ett tak fyllt med stjärnor. Längst bort är det enda som finns en hatt på en liten pall.

Hoppas ni gillar det!

Bra!!! Båda!!

Kapitel 5

Jag kollar häpet på den stora salen. Och taket det var helt magiskt fyllt med stjärnor. Sedan ser jag längst fram i salen en pall och en gammal hatt.

"Jag kommer ropa upp era namn en efter en. När ni hör ert namn går ni fram och sätter er på pallen. Jag kommer sätta på er hatten som i sin tur sorterar er i ett av de fyra elevhemmen Hufflepuff, Ravenclaw och Slytherin.", säger damen som lett oss in i salen.

"Jag tror jag måste kräkas.", viskar Lukas i mitt öra. Jag sneglar på Anna och vi utbyter nervösa blickar.

"Låt sorteringen börja", säger damen högt och tydligt.