Diademet och medaljongen [SV]

Titel: Diademet och medaljongen
Ratings: G tror jag
Typ av text: Fanfaction
antal kapitel: vet inte hur lång den ska bli
Beskrivning: Den handlar om Draco Malfoy, han går sitt sjätte år på Hogwarts. Draco ska döda Dumbledore och laga borttrollningsskåpet. En dag ser han Ravenclaweleven Zacharias Rowle göra något "mystiskt", Draco vill ta reda på vad Rowle gör men lärare och elever börjar misstänka att Draco gör något förbjudet eller konstigt.
vill ni ha första kapitlet ? skriver efter några kommentarer ^^

Skriv

Kapitel 1 ...

Han, Draco Malfoy, var en dödsätare. Precis som sin far. Varje gång han tänkte på det gick tankarna istället till uppdraget han fått av Mörkrets herre, han skulle laga borttrollningsskåpet i Vid-Behov-Rummet så att dödsätarna kunde ta sig in i skolan genom skåpet som fanns på Borgin & Burkes. De två skåpen bildade nämligen en hemlig passage. Men det värsta av allt var nog att Mörkrets Herre ville att Draco skulle döda Albus Dumbledore. Om han inte gjorde det skulle Draco själv bli dödad.
”Vakna!” ropade Blaise Zabini.
Draco satte sig upp i sängen. Han tittade sig omkring och till sin förvåning såg han att Zabini och Goyle stod på varsin sida av hans säng. Varför försökte de väcka honom? Det kunde han väl göra själv. Han gick upp ur sängen utan att säga ett ord till någon av dem. Snabbt gick han in till badrummet och låste dörren efter sig. Badrummet som fanns i sovsalen var mycket litet och enligt Draco var det extremt fult. Kaklet på väggarna hade en knallgul färg medans golvet var grönt, på det gröna golvet låg det en sliten, brun matta med Slytherins märke på. Draco ställde sig framför spegeln, och tittade på spegelbilden av den sextonårige dödsätaren. Han hade blek hy, vackra gråa ögon och vitblont hår. Han skulle kunna vara en helt vanlig trollkarl från Slytherin om han bara inte hade haft det där märket på armen. Han satte på kranen, kupade händerna och tvättade ansiktet med det ljumma, sköna vattnet. När han hade klätt på sig gick Draco ner till Stora Salen för att äta frukost.
”God morgon” sade Goyle.
Draco svarade inte utan satte sig ner bredvid Zabini och tog en skiva bröd och bad Crabbe att skicka marmeladen. Egentligen ville han inte äta alls men då skulle väl någon tycka det var konstigt att han inte åt. Efter frukosten var det förvandlingskonst med professor McGonagall, Slytherin och Ravenclaw skulle ha lektion tillsammans. Draco kom in i klassrummet precis innan McGonagall skulle stänga dörren, han satte sig på en tom bänk och tog fram sin stav.
”Idag ska vi lära oss att förvandla ett föremål till en flyttnyckel” sade McGonagall.
”Onödigt” mumlade Draco.
”Vad var det du sa Mr.Malfoy?” frågade McGonagall
”Inget” sade Draco tyst.
McGonagall frågade om någon elev visste hur man utförde denna sorts magi, en elev i Ravenclaw räckte upp handen. Det var Zacharias Rowle, tvillingarna Aldaines bästa vän. Han var ganska lång och smal, han hade mörkt kortklippt hår och blek hy, han brukade inte prata så mycket men alla visste att han var väldigt smart även fast han var tystlåten. Draco däremot tyckte att Rowle var en mycket konstig och jobbig person, även fast han inte kände honom.

Jättebra!

Super bra kapitel det skall li intressatn att läsa

Tack så mycket ! Nästa kapitel kommer senare idag Cara Riddle

okej vad bra

Jättebra!
:@

..:Kapitel 2:..

Tre dagar hade gått och Draco hade fortfarande inte gått till Vid-Behov-Rummet för att försöka laga borttrollningsskåpet. Antagligen för att han var rädd, rädd för att det inte skulle gå att laga skåpet. Eller så var det för att han inte orkade. Men idag hade han bestämt sig att han skulle gå dit och påbörja lagningsarbetet. Hans enda problem var att om han gick ut nu skulle antagligen Crabbe och Goyle följa med eller fråga varför, så han bestämde sig för att gå till Vid-Behov-Rummet om ungefär en timme, efter lektionen i trolldryckskonst.

De hade fått en ny lärare i trolldryckskonst, Horace Snigelhorn. Draco tyckte inget illa om honom men Snigelhorn var inte den bästa läraren Draco haft, han var lite tankspridd tyckte Draco. Lektionerna i trolldryckskonst hade blivit ganska enformiga, inte för att de gjorde samma sak hela tiden utan för att det alltid var samma elev som klarade av att brygga de allra perfektaste elixiren. Det var Harry Potter. Ända sedan terminens början hade Potter gjort de bästa elixiren och även fått ett ”pris”, en flaska med Felix Felicis. Draco var faktiskt lite avundsjuk på Potter men det skulle han inte erkänna för någon.


”Accio trolldrycksbok” viskade Draco och den slitna, svarta boken flög mot honom och landade i hans knä. Han ställde sig upp, satte på sig sin svarta Slytherinkappa och gick mot klassrummet. Draco kom till lektionen några minuter för tidigt, för att han ville slippa att gå tillsammans med de andra eleverna. Snart kom alla de andra och satte sig tillrätta, lektionen kunde börja.


”Idag ska ni brygga ett motgift mot vanliga trolldrycker” sade Snigelhorn. ”Instruktionerna finns på sidan 143”
Draco bläddrade fram till sidan 143 och gick sedan för att hämta en kittel och en mortel. Denna gången ville han göra det bättre än Potter så han läste instruktionerna väldigt noga.

Motgift mot vanliga trolldrycker:

Instruktioner:
Tillsätt 1 besoar i morteln
Krossa till ett mycket fint pulver med användning av mortel
Tillsätt 4 mått av den krossade besoaren till kitteln
Tillsätt 2 mått standard ingrediens till din kittel
Värm till en medelhög temperatur under 5 sekunder
”Vifta” din trollstav
Låt brygga och fortsätt efter 85 minuter
Tillsätt 1 nypa enhörningshorn till kitteln
Rör 2 ggr, medurs
Tillsätt 2 mistelbär till din gryta
Rör 2 gånger, moturs
Vifta på staven för att fullborda drycken


Draco gjorde som det stod i boken och efter 90 minuter var han helt klar. Snigelhorn gick fram till Dracos kittel och tittade ner i den ljusgröna, bubblande drycken.

”Mycket bra Mr.Malfoy!” utbrast Snigelhorn.
Draco sneglade åt Potters håll och såg att han också var klar, det enda han kunde göra nu var att hoppas. Hoppas på att hans elixir skulle vara bättre.

”Professorn, jag är klar!” ropade Harry.
Snigelhorn skyndade fram till kitteln och tittade ner i den, ett leende spred sig på hans läppar, han slog ihop händerna och tittade glatt på Potter.
”Din dryck var den bästa Harry” sade Snigelhorn.

”Det var väl självklart att Potter skulle göra den bästa drycken” tänkte Draco för sig själv. Efter lektionen skyndade Draco till sovsalen och lämnade sin bok där, sedan sprang han upp för trapporna tills han kom till korridoren där gobelängen av Barnabas den barnslige hängde. För att Vid-Behov-Rummet skulle visa sig gick Draco förbi den dolda ingången tre gånger medans han intensivt tänkte på att han behövde laga borttrollningsskåpet. Dörrarna till Vid-Behov-Rummet började sakta visa sig och efter några sekunder var de fullt synliga. Draco slog upp de stora trädörrarna och klev sakta in i det hemlighetsfulla rummet.


Hoppas ni gillar det här kapitlet !

super bra skrivet jag gillar att läsa ur Dracos perspektiv